Pilotföreningens krav i den nyss avslutade förhandlingen om löner och villkor har beskrivits som om piloterna lever i en parallell verklighet där det är rimligt att kräva tio procents löneökningar och ersättning för solglasögon.
Eftersom jag själv varit med om att se en egen facklig konflikt skildras i medier vet jag att det kan vara svårt att känna igen sig.
Piloternas konflikt handlade bland annat om krav på ett system som inte särskiljer anställda och inhyrda piloter.
Arbetsgivarens kommentarer publicerades precis som Pilotföreningens men vad som faktiskt stämde, eftersom deras versioner skilde sig markant, det fick man som vanlig nyhetskonsument inte veta.
Det här är något som tyvärr förekommer kring det mesta där det råder olika åsikter.
Medier refererar båda sidor men vad som stämmer av de olika påståendena blir aldrig klarlagt.
Orsakerna kan vara flera. De flesta redaktioner är i dag extremt pressade, det finns helt enkelt inte tid att grotta ner sig och analysera, kolla uttalanden och fakta. Objektiviteten uppfylls genom att båda sidor får komma till tals.
Det kan också vara en rädsla att bli anklagad för att ta ställning, om man förmedlar att den ena har rätt och den andra fel.
Inte minst saknar jag denna analyserande och faktakollande journalistiken när det gäller politiken.
Då det förekommer alldeles för mycket taktik och pr-tänk i vad som kommuniceras och hur man framställer den egna politiken, är det självklart lätt att vara rädd att gå på något, då är det lättare att låta alla sidor komma till tals och säga emot varandra.
Detta gäller, tyvärr, alla partier.
Vårt uppdrag som journalister är att inte gå på detta. Vi som är journalister med rätt att tycka, har ett ansvar att inte medverka i den politiska taktiken och spelet.
För att kunna ha en välgrundad åsikt krävs att man får rätt underlag, det gäller allt, inte bara politik. Allt behöver självklart inte serveras oss av medier, var och en har en skyldighet att ta reda på fakta innan man yttrar sig tvärsäkert om saker och ting.
Under pilotstrejken var det i stort sett omöjligt att hitta fakta, bara olika påståenden.
Socialdemokraterna jobbar hårt för att skriva om förklaringen av den svenska modellen som att det skulle betyda ett socialdemokratiskt styrt Sverige. Men det som är den svenska modellen är att parterna förhandlar och genom kollektivavtal har fredsplikt.
Bara när avtalen förhandlas finns möjligheten att ta till strejk eller lock out.
Denna modell är värd att värna, i dagens informationssamhälle behöver dock parterna ta större ansvar för sin kommunikation om varför man varslar om konflikt.
Om gemene man lever i tron att man strejkar för att få betalda märkessolglasögon kommer respekten att undermineras för den välfungerande svenska modellen.