Det var en trygg och självsäker partiledare som i går ställde sig inför hundratals centerpartistiska kommun-, region- och landstingspolitiker från hela landet.
Under Centerpartiets kommundagar i Umeå ska valet analyseras och utvärderas. Avstamp görs även inför valet 2022 och det ännu mer närliggande EU-valet i maj i år.
På grund av massiva kampanjer i sociala medier finns en ganska stor skara svenskar som tror att det är en samling ilskna centerpartister som samlas för att läsa lusen av sin partiledare.
Längre från sanningen går nog inte att komma.
Annie Lööf har ett genuint stöd i sitt parti. De som pratar om att hon svikit menar att hon borde ha gjort som andra partier tycker, inte det egna.
Det här har varit en kampanj som överskridit alla tidigare attacker på C-ledaren. Från ohöljt hat från de vanliga trollen till en missklädsam nedlåtande attityd från personer på höga positioner.
En partiledare som inte har stöd i partiet hade inte klarat denna pärs. En partiledare som är trygg i sin roll och med sin politik och sina värderingar står pall.
Somliga tål inte när man påstår att kvinnor och män behandlas olika men man kan väl ändå dra en parallell till Anna Kinberg Batra som fälldes av de egna, inte av något yttre tryck. Hennes efterträdare har lett partiet till långt lägre nivåer och därmed mindre inflytande och makt men här hörs inget internt groll.
När man dristar sig att jämföra tonläget mot Annie Lööf jämfört med Jan Björklund för det påstådda sveket när de ingick i Januariavtalet får man snabbt rådet att titta på Ebba Busch Thor, också en ung, stark kvinna som tar plats.
Jo, men de som hatar mot Annie i denna fråga har ju inget emot Ebba Busch Thors inställning, varför skulle de hata henne? Det är Jan Björklund man ska jämföra med, ingen annan. Den som inte ser nån skillnad mellan dem är både blind och döv.
”Det är som att alla spärrar och hämningar släppt på vissa håll” sa Annie Lööf i sitt tal och det är bara att hålla med. Något hände inom ”Normalhögern” när C och L hade mage att gå en egen väg efter att ha blivit uträknade av Moderaterna.
Tonläget från ”Skränhögern” anammades mer och mer och många av de tillmälen som gjorts går inte att ta tillbaka.
Det går inte att nog understryka vikten av att aktivt välja väg för Sverige. Att hitta nya samarbeten för att mota nationalismen i grind är inte att överge sina politiska visioner. Tvärtom.
Om Sverige ska gå samma väg som många andra europeiska länder ska det göras öppet och med full insikt i vad det leder till.
För det vet vi.
Annie Lööf: ”Det händer i Ungern, i Polen, i Italien och i Österrike. När regeringar har gett nationalister och populister inflytande, släppt in dem in i värmen, så har länderna förändrats. Det skulle inte ha hänt här över en natt. Men vi skulle ha rört oss längre bort från öppenhet och tolerans. Längre bort från medmänsklighet och en fungerande rättsstat”.
Annie Lööf återetablerade också Centerpartiet som mittenparti: ”Vi är ett alternativ för alla som varken vill ha toppstyrd socialism, bakåtsträvande konservatism eller aggressiv nationalism”.