De flesta vet att om man sparar på nödvändigt underhåll får man ofta betala flera gånger om så småningom.
På Gotland har vi en förmåga att vårda somliga av våra gemensamma faciliteter med en kostbar obeslutsamhet. Ska vi riva eller bygga nytt? Frågan kan ältas i decennier.
Under tiden förkortas livslängden på anläggningarna i ganska snabb takt.
Solbergabadet. F-huset.
Och nu: Romabadet.
Frågan aktualiserar behovet av ett nytt och modernt badhus på ön. Borde det inte vara en självklarhet att ha ett sådant kan man tycka.
Hemsebadet är nyrenoverat men brukar så vitt jag förstår vara stängt då och då för att det saknas personal.
Det finns inte stor mening i att bygga nya fina anläggningar om vi inte har råd med människor som ser till att det kan pågå verksamhet i dem.
Det har funnits långtgående planer på nya badhus genom åren. För femton år sedan landade långdragna diskussioner i att dåvarande kommunen till slut renoverade det slitna Solbergabadet, alla väl medvetna om att det var en insats med förhållandevis kort bäst-före-datum.
Nytt badhus har diskuterats för Gutavallen av Miljöpartiet, Kneippbyn har varit aktuellt medan de flesta nu ser det nya idrottscentrumet vid Visborg som den mest naturliga platsen.
Sporthallen står redan där och nog vore det fiffigt att också förlägga ett nytt badhus dit, liksom en ishall när Rävhagen inte längre håller ihop.
Önskemålen och behoven är många, finansiärer står inte på tur i samma omfattning.
Ska regionen ensam stå för fiolerna kommer det troligen att ta tid. Jag tänker på hur boende på landsbygden i alla tider på ett självklart sätt gått samman för att hjälpas åt att bygga bygdegårdar, lägenheter och nu senast fiber med gemensamma ansträngningar.
Kanske kan vi på ett liknande sätt tillsammans skapa möjligheter att bygga ett idrottscentrum värt namnet på Idrottens ö. Idrottsföreningar, företag och privatpersoner tillsammans med regionen?
Det känns på ett sätt bisarrt att prata om mångmiljoninvesteringar när regionen sitter och vänder på varje krona för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna.
För året gäller att bromsa underskotten så gott det går men redan i februari ska man utöver detta hitta ganska stora strukturella besparingar.
För den som är intresserad kan man följa arbetet genom till exempel respektive nämnds arbete. De flesta nämnder lägger ut sina kallelser med handlingar på regionens hemsida. Där finns också protokollen från tidigare budgetarbeten även om alla bilagor inte verkar finnas med, men dem kan man begära ut.
Det är politiken som gör prioriteringarna men som medborgare kan du alltid komma med inspel till ”ditt” parti eller nämndernas presidium. Om inte annat är det ett bra sätt att sätta sig in i nämndernas ekonomi och verksamhet, det är inte helt omöjligt att man inser att det inte är riktigt så enkelt som man trodde. I alla fall inte när man har ansvar för helheten och inte bara det som ligger en själv närmast.