Det är lätt att instämma i Ulla Petterssons konsekvensanalys av vad utnämningen av nya prinsar och prinsessor betyder för omfattningen av det svenska kungahuset. Hur många generationer ska försörjas av apanaget och i hur många led ska kungliga titlar delas ut?
Har man en kunglig titel utan arbetsuppgifter bör självklart personen i fråga stå för sin egen försörjning. Här finns nog anledning att se över systemet ur flera perspektiv.
Däremot är frågan om Sveriges statsskick ett glasklart beslut för svenska folket att fatta i en folkomröstning.
När nu ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet går samman i en gemensam motion för att kräva ett avskaffande av monarkin finns ett bra tillfälle för detta. Motionen kräver egentligen inte ett avskaffande utan en utredning med detta som mål.
Resultatet av denna utredning skulle förmodligen ge ett bra underlag för en folkomröstning.
Som läsaren av denna sida kanske vet är jag ingen förespråkare av republik. Förstår det principiella med den demokratiska aspekten, men i den praktiska verkligheten ser jag inga fördelar som överväger.
Frågan är mer vilken skada vi kan anses lida av hur det fungerar i dag.
Många som förespråkar republik anför att de kungliga personerna inte har samma rättigheter som medborgare som vi andra. Det är ju sant så till vida att de måste bekänna sig som kristna samt vara politiskt neutrala.
Om någon berörd hade ansett det vara ett betydande problem finns alla möjligheter att avsäga sig sitt uppdrag.
Med tanke på det aktuella opinionsläget skulle det inte vara omöjligt att svenska folket som en ”kul grej” skulle välja Jimmie Åkesson som president.
I dag har vi en statschef som har en representativ roll byggd på kontinuitet och objektivitet.
En folkvald statschef väljs rimligen utifrån hur hen själv ser på saken och vad hen vill göra som landets företrädare. Jag kan inte se hur detta skulle vara att föredra, eller för den delen, kosta mindre.
Sverige kan heller knappast klippa banden med kungafamiljen och hovet rakt av, det måste någon sorts överlämningsfas.
Slotten och all historia måste förvaras och underhållas även fortsättningsvis.
Men trots att jag bara ser fördelar med fortsatt monarki så finns det några företeelser som borde anpassas till ”Sverige i tiden”.
Det var till exempel en befrielse när SVT förklarade att de inte tänkte direktsända Prins Nicolas dop. Det finns en gräns för hur mycket resurser public service kan förväntas lägga på kungliga högtidsdagar. Vi som gillar att kolla skulle mycket väl kunna göra det via en webbsändning utsänd av hovet självt.
Därför var det trist att SVT backade efter protester och nu kommer att sända helgens dop i Drottningsholms slottskyrka.
Det väldigt omoderna svassandet inför kungligheter som inte har något att berätta kan också bli riktigt plågsamt, som TV4:s intervju med Carl-Philip och Sofia inför bröllopet.
Detta svassande anser jag är mer otidsenligt än vårt svenska moderna kungahus.