Att hjälpa eller inte hjälpa

Foto: Dennis Pettersson

LEDARE GOTLÄNNINGEN2016-09-06 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Du ser en cyklist bli påkörd av en bil.

Men du fortsätter förbi för det hjälper ju inte grundproblemet med dödligheten i trafiken att du hjälper den skadade bara för att du råkar se olyckan.

Dessutom är det en turist som inte betalar skatt på Gotland.

Ungefär så resonerar de som är allra argast över regionstyrelsens beslut att bevilja 300 000 kronor för att delfinansiera den samordning som sköts av Röda korset för humanitärt stöd till utsatta EU-medborgare.

De som kritiserar beslutet ur ett ekonomiskt perspektiv, att regionen inte har råd med annan, också viktig och angelägen, verksamhet är mindre arga och mer uppgivna.

Här hamnar nog de flesta i ett svårt dilemma. Hur kan det plötsligt finnas 300 000 kronor när det inte finns 86 000 till biblioteket i Havdhem?

Man kan ha olika synpunkter på beslutet, det är helt okej.

Men man bör i alla fall referera beslutet korrekt om man nu ska rasa. Jag vet inte hur många jag sett i olika kommentarer som envisas med att påstå att pengarna går som ekonomiskt bidrag till dem som är här för att tigga. Det hjälper inte att gång på gång förklara att så inte är fallet.

Det här handlar oftast om människor som väljer bort all rapportering i ”pk-medierna” och istället sätter sin tilltro till ”alternativa medier” och människor som ”har hört” hur det egentligen är.

Jag blir också beklämd när jag ser en moderat politiker i regionfullmäktige, i en debatt på Helagotland, påstå att tiggarnas etablering på ön skulle ha något att göra med den rödgröna politiska majoritetens tillträde på Gotland.

För min del handlar frågan om mänsklighet och att inte medverka till att människor tvingas leva i misär.

Den hjälp regionen är med och bidrar med är inte orsaken till att människor kommer hit för att tigga. Man lämnar knappast sitt hem och sina barn för att man kan få sova på ett vandrarhem för en billig summa per natt.

För jo, dom betalar för boendet. Lika mycket som ”våra egna” uteliggare betalar för att bo på Birkagården. Båda boendena drivs och betalas av idella organisationer. Ingen hyra betalas med skatetpengar. Det som regionens bidrag går till är en samordningstjänst för att någon ska ha koll på helheten, på vilka som är här och vilka insatser som behövs.

Den totala kostnaden för detta är 1,2 miljoner kronor, av detta betalar regionen, alltså vi tillsammans, 300 000 kronor. Resten kommer från Röda korset, Rädda Barnen, Visby Stadsmission, Svenska Kyrkan och nätverket Gotland Solidaritet. Man samarbetar också med Gotlands Idrottsförbund och Equmeniakyrkan med flera.

Pengarna går inte bara till utsatta EU-medborgare utan också till integrationsinsatser för asylsökande och nyanlända med uppehålltstillstånd.

Detta ska ställas mot de förväntade kostnader som skulle ha uppstått utan ett ordnat boende och omsorg om dem som kommer. De hade ju funnits här ändå, men tvingats bo i bilar eller i ovärdiga bosättningar som skulle leda till samhällsinsatser som sannolikt skulle överstiga de 300 000 kronor regionen nu går in med för den kommande vintern.