På måndag kommer två moderater, Peter Wennblad och Sven Bosarfve, att lägga en motion i regionfullmäktige med förslag på tiggeriförbud på Gotland. Motiveringarna är allmänna och mer principiella. Det handlar inte om att lösa något lokalt ordningsproblem, så vitt jag uppfattar motionen, utan handlar mer om att Sverige som nation bör införa ett förbud. I Vellinge har man redan drivit igenom ett förbud och man kan ana att Moderaterna i de flesta kommuner kommer att lägga förslag för att sätta press på ett nationellt förbud.
Det är på många sätt ärligare att agera logiskt utifrån vad man tycker. Även S-regeringen har ju uppmanat svenska folket att inte ge tiggarna pengar men inte drivit några förslag på att lösa problemet.
Det finns en djup problematik i förekomsten av tiggeri. Som Moderaterna påpekar är alla, oavsett politisk tillhörighet, ense om att tiggeri inte är lösningen på vare sig fattigdom eller romernas situation.
Att tillåta att vissa människor ska sitta på en kall trottoar och be oss andra om pengar är skämmigt och sätter sig som en tagg i de flestas hud. Att förbjuda människor deras enda möjlighet till försörjning gör dock ännu ondare. Det går också att dra en logisk parallell till hur somliga ser så kallat enkla jobb som förnedring men som inte har några problem alls med tiggeriet.
Att vifta bort Moderaterna, och andra som förespråkar ett förbud, med att de är nån sorts saneringsarbetare för att kunna handla mat i fred utan att behöva konfronteras med fattigdom, är möjligen effektiv plakatpolitik men inte särskilt hederligt.
Förslaget kommer inte att gå igenom, det vågar jag sätta en peng på. Moderaterna och SD kommer att rösta ja, kan man hålla på motionen till efter nästa val kanske man får en röst till om Kristdemokraterna får tillbaka sitt mandat. Men knappast fler än så.
På måndag kommer ett ärende till upp som berör regionens ansvar för människor som befinner sig här men inte är svenska medborgare.
I våras framkom det att regionen via socialtjänsten ger en sorts försörjningsstöd till personer som fått avslag på sin asylansökan. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att kommuner inte är tvungna att ge sådant bistånd.
Regionen meddelade i våras att så länge ingen säger att det är förbjudet tänker man fortsätta, i alla fall där det finns barn inblandade.
Jesper Skalberg Karlsson (M) ställer en fråga till socialnämndens ordförande hur man ser på domen och hur man tänker efterleva den. En fråga som behöver besvaras. Framför allt behövs det klara regler som grundar sig i demokratiska beslut.