Texten på röstsedeln i folkomröstningen om kärnkraft 1980 var tydlig: "Kärnkraften avvecklas”, stod det på både det alternativ som var linje 1 och det som var linje 2, ”i den i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd”.
Folkomröstningen, som var ett försök från framför allt Socialdemokraterna att undvika ännu en valförlust efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg, USA, 1979, hade alltså egentligen tre avvecklingsalternativ – men enligt linje 1 och linje 2 skulle kärnkraften först byggas ut.
Den socialdemokratiska taktiken lyckades inte riktigt. Valet 1979 blev det val då kärnkraften spelade störst roll för väljarna och Centerpartiets Thorbjörn Fälldin kom tillbaka som statsminister.
Energiuppgörelsen, som nu presenterats av regeringen tillsammans med M, KD och C, bygger uttalat på Alliansen klimat- och energiuppgörelse från 2009. Då kritiserades uppgörelsen och framför allt Centerpartiet hårt, inte minst från Miljöpartiet.
Men verkligheten har visat att det var klimatet och de förnybara energikällorna som var de stora vinnarna i den uppgörelsen. Den förnybara energiproduktionen, inte minst vindkraften har ökat kraftigt, medan flera beslut har tagits om att stänga av kärnkraftsproduktion.
Den höjda effektskatten och ökade säkerhetskrav, bland annat till följd av kärnkraftsolyckan i Fukushima, i kombination med ett kraftigt överskott på el gjorde att svenska kärnkraftverken stod inför mycket stora lönsamhetsproblem. När de tog i som mest hotade bolagen med att all kärnkraft skulle stängas inom några år.
När fem partier i Sveriges riksdag nu ställt sig bakom en energiuppgörelse ger det en styrka. Det innebär också att energifrågan kommer att bli betydligt mindre politiserad.
Visserligen finns det några partier som står utanför uppgörelsen, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna, men det kommer inte att påverka dynamiken i den svenska politiska debatten. Som stor stridsfråga inom och mellan blocken är energifrågan död.
Att Liberalerna ställer sig utanför är dock förvånande, de har efterfrågat en bred blocköverskridande överenskommelse. Det som är den irriterande stenen i skon för Liberalerna är målet om ett helt förnybart elenergisystem.
Kanske handlar det också om Jan Björklund som partiledare. Det har i efterhand blivit tydligt att hans bedömningar i samband med Alliansens klimat- och energiöverenskommelse var helt fel. Med en ny partiledare för Liberalerna, kommer de nog också att ansluta sig till överenskommelsen.
Partierna som slutit överenskommelsen är eniga om att Sverige ska ha som mål att ha en helt förnybar elproduktion till 2040. Det innebär att kärnkraften ska fasas ut ur systemet.
Kärnkraften ska avvecklas i den i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd.
Det som svenska folket bestämde för 26 år sedan.