De senaste veckorna har vi i Gotlands Allehanda kunnat läsa texter på ledarsidan under vinjetten ”Gästtyckare”, skrivna av Anna Hrdlicka (M).
Den 25/7 publicerades texten ”Centrum och periferi” och den 1/8 ”Chauvinism är så tråkigt”.
I texterna reflekterar Hrdlicka bland annat kring dikotomierna centrum och periferi, stad och land, producent och konsument och närande och tärande.
Texterna uppskattas av undertecknad eftersom jag har sett framemot att våra politiker ska problematisera och förklara hur de ser på maktförhållandena och maktobalansen i samhället. Det ger oss väljare en inblick i vilka värderingar som ligger bakom politiska beslut.
Enligt mig ger den rådande ordningen i samhället staden ett högre värde än vad som tilldöms landet. Det finns en hierarkisk ordning som inte är till fördel för landsbygden.
Något som inte är demokratiskt, eftersom vi alla är del av samma samhälle.
Jag kommenterar nedan några saker i Hrdlickas texter som är exempel på att det är viktigt att vara observant på den urbana normen och att ord visst har betydelse.
Citat från texterna.
Citat: ”den täta styrda staden och den glesa fria periferin”, ”att sedan det omland som är glesare och luftigare än staden, erbjuder andra möjligheter, är en tillgång”.
Kommentar: Ord är värdeladdade och det finns en fara med att ladda de olika geografiska platserna med olika värden.
I detta fall, ”fria” och ”styrda”. Det här tar sig uttryck i hur platser värderas olika och därmed prioriteras olika.
Synonym för ordet ”omland” är; omgivande landsbygd (kring en stad). Det område som ligger runt exempelvis en tätort, och som denna utövar inflytande på. Det är vanligt förekommande att landsbygd beskrivs som det landområde som finns utanför staden. Genom att skriva dess omkringliggande landsbygd eller omland är det som om tätorten äger den landsbygd som ligger i närheten.
Citat: ”Går det bra för ”stackarna” i staden går det bra för landet omkring – de är beroende av varandra.”
Kommentar: Vinner verkligen alla på ett starkt centrum? Här ser vi prov på en rumslig nedsippringsteori. Det som i ekonomiska termer gör ett antagande om att ekonomiska fördelar för höginkomsttagare indirekt förbättrar förhållandet för befolkningen som helhet.
Jag tror LRF var först med att använda bilden: om det byggs en mur runt Stockholm, på vilka sidor av muren kommer det vara klösmärken? Insidan är så klart rätt svar, staden är mer beroende av landet, när det gäller mat- och energiproduktion och sophantering etc. Landsbygden förtjänar att erkännas för sitt värde och inte ses som ett komplement till staden.
Citat: ”Stad och land är två olika spelare i samma lag. Två spelare med olika funktioner i laget. Det är vad dessa gör tillsammans som är intressant. Inte vad de gör var för sig.”
Kommentar: För att fortsätta på bilden så är grundproblemet att på vissa arenor släpps inte ens landsbygden in i matchen.
Landsbygden önskar att spela ett fair play och att domaren dömer alla spelare efter lika villkor.
Alltför ofta präglas samhället av den urbana normen och landsbygden missgynas i medial skildring och av politiska beslut.