Det blev ett rödgrönt skattehöjningsförslag och ett rejält sådant också.
75 öre vill man höja skatten vilket man räknar ska dra in 75 miljoner i ökade intäkter.
Senast skatten höjdes på Gotland var 2013 då dåvarande S-ledning höjde med 50 öre, från 33,10 till 33,60.
Genomsnittet är 32,19 för riket och går från lägst skatt, 29,19 i Österåker till högst, 35,15 i Dorotea.
Eftersom det inte finns någon politisk majoritet för förslaget finns ingen anledning att hetsa upp sig men sättet att se på regionens ekonomi och verksamhet är talande.
Samma argument nu som senast man höjde skatten: vi måste värna välfärden.
Mer pengar är dock inte lösningen på denna ekvation. Det är så oerhört mycket mer komplicerat än så.
När skatteintäkterna ökar men kostnadsökningen är ännu större behövs andra åtgärder.
Något som dåvarande regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) förstod för tre år sedan: ”Gör vi ingenting finns det stor risk att skatten höjs med fyra kronor”. Han fortsatte: ”Vi ska klara det här men vi behöver göra effektiviseringar, bland annat genom samarbeten mellan olika verksamheter men också mellan regionen, föreningslivet och medborgarna”.
När de rödgrönrosa i går presenterade sin skuggbudget där skattehöjningen var själva motorn beskrevs Alliansens tal om effektiviseringar som om det vore att mörka att man måste göra besparingar.
Att effektiviseringar på något sätt skulle låta bättre.
För det första är Alliansens budget totalt sett större än förra årets, det är alltså ingen bantad budget utan en utökad.
Däremot behöver verksamheten anpassas till de pengar som är tilldelade i budget.
Inför budgetarbetet 2013 förklarade dåvarande S-ledningen att en skattehöjning var den absolut sista utvägen. Ekonomidirektör Åsa Högberg förklarade läget inför 2013: ”Utifrån min synvinkel tror jag inte att en skattehöjning som inbringar cirka 50 miljoner kronor löser den situation vi är i nu. Det krävs mer än så. Även om skatten höjs måste vi titta på fler besparingar, effektiviseringar och kanske indragning av hela verksamheter”.
Det är med denna bakgrund man måste se de rödgrönas kritik mot ”snabba besparingar utan långsiktig analys”.
Analysen hade vi redan 2012 och före det: regionen har en för stor kostym. Det är inga snabba eller oövertänkta beslut som nu tas av den nya regionledningen. Det är en inriktning som borde ha gällt sedan många år. Det har inte gått för fort, det har gått för sakta!
Om mer pengar hade löst problemet borde sjukvården i dag inte ha några problem. Sedan 2015 har den tillförts närmare 323 miljoner kronor.