Valet till EU-parlamentet handlar inte bara om den spricka vi ser mellan de konservativa/nationalistiska och de liberala/socialistiska partierna. EU-valet handlar också om vilka arbetsvillkor vi vill se framöver. Brexit borde fått de flesta att få upp ögonen för de problem som EU har skapat. Den fria rörligheten för varor kan aldrig jämföras med en helt fri rörlighet på tjänster. Speciellt inte när tjänsterna gäller arbete i annat EU-land.
Under den mandatperiod som nu är på gång att ta slut har de svenska socialdemokratiska parlamentarikerna gjort ett bra jobb. I Sverige gäller nu svenska avtal, vilket inte var fallet innan. Det innebär att utländska arbetare också ska ha villkor utifrån gällande kollektivavtal i det land de arbetar. Men det finns undantag genom det så kallade utstationeringsdirektivet. Exempelvis får en arbetsgivare med huvudverksamheten i ett land tillfälligt göra jobb i annat land med de villkor som gäller för de anställda i hemlandet.
Men EU-direktivet missbrukas. Ett exempel på detta, som Socialdemokraternas andra namn på listan Johan Danielsson tar upp i sin argumentation gäller ett företag som hade över 4 000 anställda utstationerade till Sverige, medan det bara fanns tre anställda i hemlandet. Missbruket av utstationeringsdirektivet ger en helt absurd verkan på stora delar av EU:s arbetsmarknad. En gruppchef för gränspolisen i Västra Götaland beskriver i en artikel i GP upplevelser man inte tror är sanna. ”Vi har varit med om arbetsplatser där det enda man får i lön är en bit bröd eller lite ris och så får man sova i arbetslokalerna.” Gruppchefen kallar det man sett för ett modernt slaveri.
När S och Johan Danielsson nu vill bekämpa det som av gränspolisen ses som ett modernt slaveri får de kritik från borgerliga politiker. I en debattartikel i Aftonbladet kallar Annie Lööf och Centerpartiets EU-toppkandidat Fredrick Federley det hela för ”ren och skär vänsterpopulism”.
Moderaternas Gunnar Hökmark har uttryckt kritik mot LO:s EU-kampanj som har en utformning som påminner om Brexit-förespråkarnas kampanj för tre år sedan. Men LO vill inte att Sverige lämnar EU, utan pekar bara på de problem som för de flesta är uppenbara. Att det är arbetare som drabbas hårdast när utstationeringsdirektivet missbrukas av oseriösa arbetsgivare.
Kampen för arbetares rättigheter och ett Europa där arbetare inte utsätts för ett modernt slaveri är som ni märker inga frågor som borgerligheten prioriterar. Men problemen med oseriösa arbetsgivare drabbar även våra svenska företag genom den osunda konkurrensen. Jag tycker att det är märkligt att inte arbetsgivarorganisationerna reagerar på problemen och de borgerliga partiernas arbetsgivarfientliga politik. Tycker verkligen svenska företagare att det är okej att bli utkonkurrerade av oseriösa kapitalister som utnyttjar arbetare under slavliknande förhållanden? Jag tror inte det, men deras organisationer ger inget sken av att vilja förändra situationen.
Som ni märker är det mycket som står på spel nu när vi går till valurnorna. Vill vi fortsätta en inriktning som får medlemsländerna att lämna unionen eller vill vi se en förändring som gör EU-länderna till bättre länder att bo och leva i.