Viktig fråga om demokrati

Under måndagens regionfullmäktige ställde Isabel Enström (MP) en viktig fråga.

Under måndagens regionfullmäktige ställde Isabel Enström (MP) en viktig fråga.

Foto: Paula Zielinski

Ledare Gotlands Folkblad2018-12-20 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Under måndagens regionfullmäktigemöte ville Miljöpartiets Isabel Enström att det justerade arvodessystemet skulle utredas under mandatperioden. Hennes tanke, om jag uppfattat henne rätt, var att man skulle se om systemet och de justeringar som gjorts ger en rättvis fördelning av resurserna. Jag kan tycka att det är en klok tanke även om jag är osäker på att just det sätt Enström föreslog är det bästa. Det är alltid lätt att de stora partierna utan att tänka sig för skapar ett system där de får demokratiska fördelar som inte kan förklaras med deras mandat och valresultat.

Det justerade förslag som klubbades under måndagens fullmäktige, tillsammans med de beslut som tagits tidigare under året, där jag även räknar in beslutet om de politiska sekreterarna, finns det en del nya grepp. Jag tycker att samtliga förändringar är både bra och kloka och de kommer att ge våra politiker förutsättningar att göra ett än bättre jobb.

Så jag, och även Isabel Enström om jag uppfattar henne rätt, är positiva till de förändringar som gjorts, men vi vet att när vi om något år ser tillbaka på dem ser vi dem med andra ögon. Var förändringarna så bra och kloka som vi trodde? Har det blivit som vi tänkte? Och den fråga som Enström väckte under mötet, har förändringarna gett något eller några partier demokratiska fördelar utöver deras mandat och väljarstöd? Den frågan skulle vara nyttig att utreda då den annars kan leda till onödiga spekulationer eftersom det saknas fakta. Spekulationer som inte skulle vara bra för demokratin.

I går informerade riksdagens Talman Andreas Norlén om de fortsatta försöken till att bilda regering. De samtal han haft med partiledarna efter den senaste och andra statsministeromröstningen har lett till att han ger riksdagen ledigt över jul och nyårshelgerna. Möjligheten att innan jul hitta en statsministerkandidat som skulle kunna får riksdagens godkännande finns inte i nuläget, enligt Norlén. Han förbereder nu för att hålla omröstning nummer tre den 16 januari och en eventuell fjärde omröstning veckan efter. Samtidigt har Norlén börjat dra i trådarna för det extraval som kan bli aktuellt och som måste genomföras senast 21 april om tidschemat för omröstningarna håller.

Nätet dras åt. Riksdagspartierna måste ta i ännu hårdare i sina försök att hitta en väg till en ny regering. Nej-sägar-partiet Centerpartiet med Annie Lööf som partiledare måste börja inse att de sitter på nyckel till de låsta positionerna. Något som Liberalerna möjligen insett, utifrån rapporterna från de strandade förhandlingarna de bägge liberala partierna hade med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Nu är det inte bara vi som har sympatier för andra partier som reagerar negativt på Centerns vägran att gå med på något förutom deras egna omöjliga kravlista. I den senaste mätningen från DN/Ipsos rasar C med hela tre procentenheter jämfört med valresultatet. I samma undersökning får Socialdemokraterna sin högsta notering sen januari 2015 och ligger nu hela fyra procentenheter över valresultatet. Det vi ser är tydliga tecken på att väljarna straffar Centerpartiets sätt att ta ansvar, medan motsatsen gäller för Stefan Löfvens sätt att fortsätta ta ansvar för regeringsbildningen utan att ge upp sin själ.