Vi kan riskera ett nytt Ådalen

Begravning. Bild från begravning  efter dödsskjutningarna i Ådalen.

Begravning. Bild från begravning efter dödsskjutningarna i Ådalen.

Foto: Pressens Bild

Ledare Gotlands Folkblad2018-01-19 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den 14 maj 1931 dödades fem personer när militär öppnade eld mot fredliga demonstranter i den lilla byn Lunde i Ådalen. De demonstrerande arbetarna ansågs utgöra en fara för samhället, vilket föranledde myndigheterna att tillkalla militära trupper.

Efter dödsskjutningarna blev regeringen mer restriktiv med liknande åtgärder. Bland annat ska Per-Albin Hansson (S), statsminister 1932-46, uttalat sig på följande sätt: ”Polisen skall sköta den inre vakthållningen, militären den yttre.” Men det var först i början av 1970-talet det blev helt förbjudet att tillkalla militär för att upprätthålla ordning.

I dag kan militär personal användas i begränsad omfattning och då mest som resurser vid exempelvis eftersökning av personer. Men sedan 2006 kan polisen be militären om stöd vid terrorsituationer.

I gårdagens partiledardebatt propagerade Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson för att återigen öppna upp för att militär ska kunna sättas in mot ordningsstörande.

”När det är upploppssituation då kan man överväga det,” säger Åkesson till Aftonbladet.

Nu blir jag inte särskilt förvånad över att SD för fram förslag som jag förknippar med totalitära stater styrda av kommunistiska eller fascistiska regimer. Men när vår socialdemokratiska statsminister Stefan Löfven inte på ett tydligt sätt avfärdar förslaget blir jag riktigt orolig.

Upploppssituationer är ett rätt brett spektra av situationer. Allt från en fredlig demonstration som av någon anledning urartar till regelrätta attacker mot blåljuspersonal under utryckning. Men jag har svårt att dra likhetstecken mellan upplopp och den organiserade brottslighetens eskalerande dödsskjutningar, vilket var problemet som debatterades.

Den organiserade brottsligheten måste bekämpas, men det arbetet ska utföras av polisen. Det är de som har kunskap, utbildning och rätt utrustning för jobbet. Har polisen för lite resurser kan jag tänka mig att både militär, men främst väktare, ska kunna ta över vissa andra uppgifter som polisen utför och på det sättet frigöra resurser under en begränsad tid. Det kan röra sig om väktaruppgifter eller andra kontrollerande uppgifter.

Men att gå så långt som SD vill, att låta beväpnad militär slå ner upplopp kan aldrig sluta väl.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi säger så här till TT: ”Militärer är i bästa fall utbildade för att föra krig mot en främmande makt. Det här handlar om människor i det egna landet. Att sätta in militär mot dem skulle innebära en form av inbördeskrig som Sverige aldrig varit i närheten av”.

Forskaren Manne Gerell, vid Malmö universitet, är också kritisk till att sätta in militär mot den organiserade brottsligheten.

”Det kanske kan vara bra men jag har svårt att se hur. Det som behövs är polisiär kunskap, folk som kan utreda och förebygga, det som saknas är inte eldkraft”, säger han till TT.

Nej Stefan Löfven behöver verkligen tänka om eller förklara vad han menar med att inte tydligt avfärda förslaget om att återigen ge militär rätt att gå beväpnade på våra gator för att upprätthålla ordningen. Annars finns risken för ett nytt Ådalen 31.