Vetenskap eller politisk agenda

Företagsklimat. Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet känns mer som en politisk skrift än som en vetenskaplig undersökning.

Företagsklimat. Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet känns mer som en politisk skrift än som en vetenskaplig undersökning.

Foto: Erik Fransson

Ledare Gotlands Folkblad2017-09-28 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I dagarna presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga kommunrankning. Det är en lista där organisationen Svenskt Näringsliv varje år rankar i vilken kommun som förutsättningarna är bäst att driva företag. Jag har hållit mig rätt kall till den här listan då jag upplever att den bygger mer på förhållandet mellan företagares förväntningar och deras upplevelser av hur de förväntningarna uppfylls. Förväntningarna kan mycket väl skilja sig mellan företagare och mellan olika landsdelar och redan där haltar jämförelsen.

Rankning innebär också att ett jättebra företagsklimat kan rankas lågt om andra kommuners företagsklimat rankas ännu högre. Att exempelvis Gotland rankas på 26:e plats när det gäller IT och telefon när vi har fibernät utbyggt över hela ön, förutom Visby innerstad, känns lågt. Vilka förväntningar har egentligen företagarna som svarat på enkäten? Eller är det innerstadsföretagarna som drar ner betyget?

Sen kan man alltid diskutera urvalet och svarsfrekvens. Enligt Svenskt Näringsliv är det SCB som gjort urvalet vilket borde borga för ett vetenskapligt sätt att göra urvalet på, men är det samma sak som ett bra urval? Svarsfrekvensen är, om jag uppfattat det hela rätt, nära 55 procent, vilket får mig att fundera på vilka svar de som inte svarat skulle ha avlagt och varför de inte har svarat.

Jag funderar också på vilken tanke de som svarar har med sina svar. Vill de ha fram ett bra underlag utifrån hur det verkligen ser ut, eller vill de ge en sämre bild av verkligheten för att ”få fart på regionen”.

Men det största problemet jag ser är den underliggande politiska agendan som Svenskt Näringsliv har och som också återspeglas i undersökningen. Företagandet blir säkert bättre av att mer offentlig verksamhet privatiseras, men blir det bättre för samhället? Är en hög kommunalskatt verkligen skadligt för företagandet? Är det inte det man får för pengarna man betalar i skatt som är viktigare än storleken på skatten?

Nu är det inte bara jag som reagerat på rankingen. I en debattartikel publicerad på Sydsvenskans näringslivsbilaga 8 till 5 skriver tre Skånska entreprenörer.

”Vi anser att deras (Svenskt Näringsliv red anm) rapport är ganska godtyckligt uppbyggd på faktorer som är mer eller mindre relevanta och därtill godtyckligt viktade för att passa deras intressen”.

Skribenterna menar också att Svenskt Näringsliv ”har en tydlig politisk agenda som inte först och främst främjar företagande utan snarare politiska partier på högerkanten.”

Skribenterna ser inte bara problem med själva undersökningen utan också vilket utrymme den får. Vilket man beskriver på följande sätt:

”När nu media återpublicerar denna rapport så får den en legitimitet som gör att politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner påverkas och tar detta för en sanning.”

Risken finns med andra ord att kommuner försöker nå bättre rankning genom att arbeta med de frågeställningar som där finns. Istället för att arbeta på en bredare front med att skapa ett bra företagsklimat i kommunen.

För det är viktigt att det finns företag som trivs och kan växa här på Gotland.