Den som arbetar hårt kommer bli rik, säger vissa. Men var är dessa när kroppen värker efter ett liv av arbete och tacket blir en pension som inte ens motsvarar halva lönen?
När befolkningen åldras samtidigt som marknaden går i svallvågor väcks det frågor om hur pensionerna ska finansieras framöver. Fredrik Reinfeldt föreslog som statsminister att pensionsåldern skulle höjas till 75 år.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) vill höja den lägsta åldern för pension från 61 till 62 år, och rätten att ha kvar sin anställning från 67 till 68 år. Högerpartierna vill gå längre och höja pensionsåldern till 63 respektive 69 år.
Innan politiker börjar prata om att vi ska arbeta längre bör de fråga sig hur det ser ut i idag. I de nysläppta rapporterna Vem kan jobba till 67? och Vad får en arbetare i pension? gör LO just detta med statistik från Statistiska centralbyrån.
Medelpensioneringsåldern inom LO-yrken är 63,8 (2014). Skillnaden är stor mellan yrken och kön. Manliga väktare går i pension vid 64,8 år, kvinnliga brevbärare går i pension vid 61,5 år.
Varför går arbetare i pension vid 63 års ålder? Det är knappast för att det är ekonomiskt lönsamt. Kommun- och industrianställda som 2012 gick i pension vid 63 års ålder fick under 50 procent av sin lön i pension.
Om de istället skulle ha gått i pension 2016 vid 67 års ålder skulle inkomsten ha blivit över 70 procent av lönen.
Många vill arbeta längre men orkar inte. Ett liv av kroppsarbete tar till slut ut sin rätt. En brevbärare kan inte få sitt knä utbytt och mjukvaran i sin axel uppdaterad för att sedan åter placeras i produktionen. En kropp är en kropp. En människa är en människa.
Så vad göra? Om fler kan, vill och orkar arbeta längre är det positivt. Men för att det ska vara möjligt krävs stora förbättringar av arbetsmiljön. Tyvärr går det snarare åt fel håll. I många yrken tvingas allt färre göra alltmer på allt kortare tid. Sjukskrivningstalen ökar som en konsekvens av stressen.
För brevbärarna har sorteringen av post automatiserats. Samtidigt har utdelningen ökat från tre till mellan fem och sex timmar om dagen.
”Det är klart att det blir väldigt tungt att gå upp och ner i trappor så mycket”, säger Johan Lindholm, ordförande för SEKO Posten, till Aftonbladet 15 december.
Givetvis måste finansieringen av pensionerna säkras. För att göra det krävs att arbetslösheten pressas tillbaka, att lönerna höjs och att arbetsmiljön förbättras ordentligt.
Men den fråga varje politiker som föreslår höjd pensionsålder bör svara på är vad detta innebär för brevbärare, för behandlingsassistenter, för barnskötare och för alla andra.
Den vars kropp slitits ut efter år av arbete bör inte straffas med låg pension. Därför föreslår LO att den som tvingas gå i pension i förtid kan ta del av sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring fram pensionen vid 67 år.
På så sätt skulle pensionen räcka längre. Och livet efter arbetet skulle bli något mer rättvist.
S-skribent och SSU-are