När jag skriver om att begränsa vinster i välfärden eller beskriver lagstiftning som ger privata företag konkurrensfördelar blir jag ofta beskylld för att vara företagarfientlig. Visst, det är ett knep som debattmotståndare kan ta till när deras argument tryter, men är det då sant? Är jag företagare fientlig? Nej, självklart är jag inte det.
För vad vore Sverige utan företag och företagare? Hur hade landet sett ut utan skogs- och träindustrin? Utan stålindustrin, verkstadsindustrin och alla andra tillverkande verksamheter?
Hur hade Sverige sett ut utan alla serviceföretag inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen eller handeln? Jag är övertygad om att vi hade haft ett betydligt sämre samhälle än det vi har i dag. Företag och företagare är en förutsättning för vår välfärd. De är inte utan anledning man brukar säga att industrin bär välfärden.
Jag har aldrig varit företagare, och jag kommer nog aldrig att bli det, men jag har ändå full respekt för det arbete alla företagare runt om i landet utför dagligen. Ni är värda all respekt.
Men det finns delar av välfärden som jag anser att samhället ska ta det huvudsakliga ansvaret för. Sjukvård, omsorg och skola är verksamheter som samhället borde ta fullt ansvar för. Det är verksamheter som inte kan drivas på samma sätt som vinstdrivande företag.
Den förändring som skett sen 1970-talet där ett företagstänkande fått fotfäste inom välfärden har inte varit bra. Det visar SVT:s serie ”Den svenska välfärden” tydligt, vilket jag skrivit om tidigare.
Sjuka, personer i behov av omsorg eller elever i förskola och uppåt kan inte behandlas som kunder på någon marknad. De måste få sjukvård, omsorg och utbildning som är likvärdig oavsett var du bor, var du kommer ifrån eller vilken inkomst du har. Något som är omöjligt med ett marknadstänkande. På en marknad kan de med höga inkomster köpa oxfilé, medan de med lägre inkomster får köpa mat som passar deras plånbok. Så kan vi inte behandla de som är i behov av välfärdens service.
Visst det kan finnas möjligheter för kompletterande verksamheter som drivs av privat entreprenörer, men i begränsad utsträckning. Inte för att jag hatar privata företag eller privata företagare, utan för att jag tror det är bra för oss alla med den ordningen.
När jag var liten hade jag problem med eksem. Jag gick genom hela vårdkedjan och fick i slutändan remiss till en privat läkarmottagning. Där fick jag ett bra mottagande och en bra vård som den allmänna inte hade samma möjlighet till. Den privata hudmottagningen kompletterade den allmänna sjukvården på ett utmärkt sätt.
Skolan ska vara inriktad på elevens bästa. Det ska finnas olika pedagogiska verktyg i en mycket stor utsträckning för att ge varje enskild elev rätt möjligheter att lära och få kunskaper.
Men det ska också finna möjlighet till kompletterande skolor. Det kan vara föräldrakollektiv, speciell pedagogik eller annan inriktning som kompletterar den allmänna skolans verksamheter.
Företag och företagande är viktigt för samhället, men inom vissa verksamheter blir det inte bra med marknadsanpassning. Inte för att jag hatar företagande utan för att jag tror det blir bäst för oss alla.