"Mattis avgÄng öppnar vÀgen för globalt kaos". SÄ löd rubriken överst pÄ CNNs sajt pÄ fredagen.
Vem Àr dÄ Mattis, i förnamn Jim (James)? Jo, försvarsminister i USA och har beskrivits som stabiliserande röst i president Donald Trumps regering.
Mattis, som innan han blev minister var general, avgÄr pÄ egen begÀran och motiverar sitt beslut med att presidenten bör fÄ en försvarsminister som mer har samma syn som honom.
Det avslöjar att Mattis och Trump haft olika syn pÄ försvarspolitiska omrÄden.
De har gÀllt om USA ska ha ett fortsatt omfattande internationellt engagemang och vÄrda sina allianser med andra lÀnder i vÀrlden. Eller om USA ska gÄ sin egen vÀg med egna landet i fokus.
De allianserna som avses gÀller pÄ Mattis omrÄde försvarspolitiken, exempelvis Nato. Men samma kan sÀgas gÀlla pÄ omrÄden som ekonomi, handel, klimat- och miljöfrÄgor.
Den utlösande faktorn till Mattis avgÄng gÀller Trumps tvÄ beslut hÀrom dagen att dels ta hem de trupper USA har i Syrien som bekÀmpat Islamiska staten (IS eller Daesh), dels att minska styrkorna i Afghanistan med halva antalet.
Trump och Mattis har haft olika linjer om det och Trump har drivit igenom sitt beslut om hemtagande av trupper, mot Mattis uppfattning. Och utan att i förvÀg ha informerat, eller överlagt med, Mattis att beslutet fattas.
Man kan undra om dessa motsÀttningar i USAs politiska ledning Àr viktiga, men det Àr de.
USA Àr vÀrldens dominerande land efter 1945, pÄ mÄnga omrÄden som handel, ekonomi och militÀrt. GÀllande det senare Àr USA den största supermakten.
Och frÄn nÄgra Är efter Berlinmurens fall 1989 hette det rent av att USA var den enda supermakten.
Detta eftersom Sovjetunionen omvandlades till Ryssland och blev mindre, i yta, befolkning, ekonomiskt samt militÀrt.
Kina och andra lÀnder var dÄ, pÄ 90-talet och runt 2000, mindre militÀrt. Inget land kunde utmana USA pÄ vÀrldsscenen militÀrt.
Sedan kom elfte september (2001) och terrorismen, ofta med militant islamism som ideologisk bas, samt Ryssland rustade upp och Kina vÀxte ekonomiskt och militÀrt.
USA förblev dock ledande land militÀrt och klarade av att invadera lÀnder som Irak och Afghanistan och vinna i miltÀr bemÀrkelse.
USA var fram till 2016 ledande land och global aktör och höll sig vÀl med allierade och vÄrdade sina allianser, exempelvis Nato.
Men med Trump som president Àndrades det. Hans nationalistiska och isolationistiska budskap vann gehör i viktiga vÀljargrupper i USA.
De vÀljarna vill att USA inte ska lÀgga sig i omvÀrldens problem annat Àn om det uppenbart har med USA att göra.
Landet kan fÄ vara militÀrt starkt och göra snabba, tillfÀlliga militÀra aktioner som gynnar USA. Men USA ska fokusera pÄ USA Àr grundhÄllningen.
Det Àr dessa vÀljare Trump tillmötesgÄr med beslut att ta hem trupper, vilket Àr i samklang med hans paroll USA först. Det knyter ocksÄ an till en politik USA haft förr, bland annat innan de bÄda vÀrldskrigen, som kallas isolationism.
Med Mattis borta, han sitter kvar till i februari, Àr det Trumps nationalistiska, isolationistiska politik som gÀller.
Med sin retrÀtt frÄn andra delar av vÀrlden lÀmnar USA under Trump utrymme för andra att bre ut sig. Kina, Ryssland och en del andra blir glada.