"Mattis avgång öppnar vägen för globalt kaos". Så löd rubriken överst på CNNs sajt på fredagen.
Vem är då Mattis, i förnamn Jim (James)? Jo, försvarsminister i USA och har beskrivits som stabiliserande röst i president Donald Trumps regering.
Mattis, som innan han blev minister var general, avgår på egen begäran och motiverar sitt beslut med att presidenten bör få en försvarsminister som mer har samma syn som honom.
Det avslöjar att Mattis och Trump haft olika syn på försvarspolitiska områden.
De har gällt om USA ska ha ett fortsatt omfattande internationellt engagemang och vårda sina allianser med andra länder i världen. Eller om USA ska gå sin egen väg med egna landet i fokus.
De allianserna som avses gäller på Mattis område försvarspolitiken, exempelvis Nato. Men samma kan sägas gälla på områden som ekonomi, handel, klimat- och miljöfrågor.
Den utlösande faktorn till Mattis avgång gäller Trumps två beslut härom dagen att dels ta hem de trupper USA har i Syrien som bekämpat Islamiska staten (IS eller Daesh), dels att minska styrkorna i Afghanistan med halva antalet.
Trump och Mattis har haft olika linjer om det och Trump har drivit igenom sitt beslut om hemtagande av trupper, mot Mattis uppfattning. Och utan att i förväg ha informerat, eller överlagt med, Mattis att beslutet fattas.
Man kan undra om dessa motsättningar i USAs politiska ledning är viktiga, men det är de.
USA är världens dominerande land efter 1945, på många områden som handel, ekonomi och militärt. Gällande det senare är USA den största supermakten.
Och från några år efter Berlinmurens fall 1989 hette det rent av att USA var den enda supermakten.
Detta eftersom Sovjetunionen omvandlades till Ryssland och blev mindre, i yta, befolkning, ekonomiskt samt militärt.
Kina och andra länder var då, på 90-talet och runt 2000, mindre militärt. Inget land kunde utmana USA på världsscenen militärt.
Sedan kom elfte september (2001) och terrorismen, ofta med militant islamism som ideologisk bas, samt Ryssland rustade upp och Kina växte ekonomiskt och militärt.
USA förblev dock ledande land militärt och klarade av att invadera länder som Irak och Afghanistan och vinna i miltär bemärkelse.
USA var fram till 2016 ledande land och global aktör och höll sig väl med allierade och vårdade sina allianser, exempelvis Nato.
Men med Trump som president ändrades det. Hans nationalistiska och isolationistiska budskap vann gehör i viktiga väljargrupper i USA.
De väljarna vill att USA inte ska lägga sig i omvärldens problem annat än om det uppenbart har med USA att göra.
Landet kan få vara militärt starkt och göra snabba, tillfälliga militära aktioner som gynnar USA. Men USA ska fokusera på USA är grundhållningen.
Det är dessa väljare Trump tillmötesgår med beslut att ta hem trupper, vilket är i samklang med hans paroll USA först. Det knyter också an till en politik USA haft förr, bland annat innan de båda världskrigen, som kallas isolationism.
Med Mattis borta, han sitter kvar till i februari, är det Trumps nationalistiska, isolationistiska politik som gäller.
Med sin reträtt från andra delar av världen lämnar USA under Trump utrymme för andra att bre ut sig. Kina, Ryssland och en del andra blir glada.