Ledare: Superegoisterna som möts

På måndagen möttes ledarna för supermakterna USA och Ryssland i Helsingfors. Två superegoister möttes, som nationer och personer.

Sverige har varit amerikavänligt, där Amerika var USA. Särskilt i de breda folklagren var det så.

Över en miljon svenskar utvandrade till USA under drygt ett halvt århundrade främst 1800-talets andra del. Så kontakterna har varit många mellan människor i de två länderna.

De övre klasserna var vända mot europeiska stormakter i olika perioder. Men efter 1945 har Sverige varit amerikatillvänt och Amerikavän, särskilt fram till 1968.

Sverige beskrivs som USAs 51:a delstat och kännedomen om USA är nästan större än bland många amerikaner, från tv-serier, filmer, amerikanska (50-tals-)bilar ("jänkare"), musik och annan populärkultur.

Grus kom i de svensk-amerikanska förbindelserna med Vietnamkriget, men påverkade inte svenskarnas positiva grundsyn på USA.

USA var ledande västmakt i kalla kriget. Banden mellan Sverige och USA var starka, trots att Sverige var neutralt (till 1992) och alliansfritt (i allt mindre grad, men ännu utanför Nato).

Gemensamma västliga, demokratiska värden som mänskliga rättigheter och press- samt yttrandefrihet och en del institutioner, som för frihandel, hade USA och Sverige och "väst" gemensamma.

Med Donald Trump är det slut. Han är nationalistisk och populistisk som ingen annan president i USA. Han struntar i den halva av USA som inte valde honom och som är för tidigare ordningen med USA i internationella organisationer.

Trump genomför sin högerpolitik för att tillfredsställa sina väljare. Det gäller murbygget mot Mexiko, utnämningar till högsta domstolen, tullar för att gynna inhemsk basindustri och mycket annat. Han ställer ju upp till omval 2020.

I utrikespolitiken är det kontrakt mellan två parter, där USA är en och stark, som gäller, inte fördrag mellan flera länder. Allianser är mindre intressanta.

Syftet är att stärka USA på alla områden, handel såväl som säkerhetspolitiskt, oavsett om det gynnar andra "väst"-länder eller inte. Det är inte (längre) USAs uppgift att bistå dem. USA först, säger Trump.

Detta USA, och dess ledare, är på toppmötet.

Putin då? Ja han är "vald", men under former som inte är de som brukar råda i en demokrati, med fri press och yttrandefrihet.

Putin har gått in för att upprätta sitt land som supermakt, likt på kalla krigets tid. Det är kanske den enda väg han kunnat välja för att hålla sig vid makten, att spela det nationalistiska kortet om Rysslands storhet, landet som vann det stora fosterländska kriget (andra världskriget).

Det har gett landet storhet och respekt (igen) i omvärlden. Med Syrien visar Ryssland kapacitet att genomföra krig i utlandet. Ryssland är återupprättad som stormakt, även om stora problem finns på hemmaplan.

Dessa superegoister möts för att resonera om världen och kanske dela upp den. När sådant sker brukar det bli farligt för små länder.

Ryssland: "Opålitligt land. Opålitlig ledning", som en finländare sa i ett tv-reportage.

Och jänkarna med Trump vid ratten styr någon annanstans än åt Sveriges håll.