Ofta får man höra att personer tycker att regionen satsar på fel saker. Kongresshallen, arenahallen och kryssningskajen är tre exempel på ifrågasatta satsningar. Men vad har de satsningarna egentligen betytt för Gotland, gotlänningarna och det gotländska näringslivet? Och vad kommer de att betyda framöver?
Kongresshallen har varit en stor katalysator för det ökade intresset att arrangera evenemang under Almedalsveckan. När regionen gick före och visade på att de var villiga att satsa har många företagare kommit efter och gjort egna satsningar.
Mellan 2001 och 2007 ökade antalet evenemang under Almedalsveckan med knappa 400 stycken. Efter det att kongresshallens verksamhet kommit igång har antalet evenemang under samma antal år ökat med över 1800. (2001 – 52 st, 2007 440 st och 2013 2285 st) I år var det över 4000 evenemang. Jag tror inte den enorma ökningen varit möjlig utan regionens satsning på kongresshallen.
Det går alltid att diskutera hur Almedalsveckan utvecklats, men att utvecklingen har gynnat det gotländska näringslivet är odiskutabelt. Det finns företagare som enbart under Almedalsveckan får tillräckligt med inkomster för att hålla igång sin verksamhet med anställd personal året runt.
I början av sommaren var Gotland värd för Island Games. Under en vecka tävlade över 3 000 idrottare i en mängd olika sporter och grenar. Tävlanden och ledare som alla behövde mat och logi. Senast Gotland stod värd för Island Games var för arton år sedan, 1999.
Sen dess har mycket hänt och kraven på de arenor som tävlingarna ska hållas på har ökat. Jag tror inte att Gotland hade haft lika stora möjligheter att få hålla spelen i år utan den satsning som regionen gjort genom att bygga arenahallen.
Återigen fick det gotländska näringslivet och därmed vi gotlänningar tillbaka på den gjorda satsningen.
Nu är jag också helt övertygad om att just arenahallen är extremt dåligt nyttjad. Det finns en enorm potential i arenan och med en bättre marknadsföring skulle vi gotlänningar få ännu mer tillbaka på det insatta kapitalet.
Men vi ska också komma ihåg att arenan invigdes i september 2015 och inte ens har fyllt två år, och att det tar tid att bygga upp en ny verksamhet.
Kryssningskajen är den senaste, och dyraste, satsningen från regionens sida. Förhoppningsvis kommer kryssningskajen och det mesta av den tillhörande infrastrukturen stå klar i april nästa år.
Enligt regionens beräkningar kommer kryssningskajen leda till att vistelsetiden för kryssningsbesökarna på Gotland skulle kunna ökas, med från dagens vistelsetid som är mellan fyra och sex timmar, till mellan sex och tio timmar.
Detta samtidigt som antalet besökare beräknas öka från dagens 90 000 personer till 160 000 personer. Den utökade vistelsetiden gör att det på ett tydligt sätt ökas möjligheten för fler besök utanför Visby och att även övriga ön får en större del av besökarnas pengar och tid.
Det här är tre exempel på politiska beslut som lett till fler jobb och verkligen utvecklat Gotland. Så Visitas kampanj där de påstår ”Politiker pratar om jobb. Besöksnäringen skapar dem.” stämmer inte särskilt bra.
För utan dessa politiska beslut hade inte heller besöksnäringen haft den utveckling som vi nu sett och kommer att få se framöver.