När moderatledaren Ulf Kristersson under den senaste partiledardebatten i riksdagen påstod att regeringen ”inte gör något” är det ingen lögn, utan en del i den politiska retoriken.
När Eva Nypelius (C) står i fullmäktiges talarstol och påstår att en budget, med ett tydligt plus på sista raden, är en minusbudget, är det ingen lögn utan politisk retorik.
När politiska ledarsidor förmedlar liknande budskap är det också en del i det politiska spelet. Om det här kan vi givetvis tycka vad vi vill, men att det är så kan vi inte komma undan.
Därför blir det konstigt när politiker och politiska debattörer ena stunden använder sig av sin ”politiska frihet” och formulera sig slagkraftigt, för att i nästa stund anklaga den politiska motståndaren för lögn när den använder sig av samma ”politiska frihet”.
Vi har sett den skenheligheten eskalera de senaste åren speciellt efter Trumps införande av uttrycket ”fake news”. Jag ska ärligt erkänna att jag själv är skyldig till den företeelse jag nu kritiserar, men jag hoppas ändå att jag försökt hålla mig till att debattera sakfrågan istället för att diskutera språkbruk eller person.
Precis det, att undvika sakfrågan och smutskasta eller vränga ord var precis det som Gotlands Allehandas politiska chefredaktör Mats Linder hängav sig till i sin fredagsledare. Istället för att beskriva vad som är bra med Moderaternas förslag att förändra (försämra) lagen om anställningsskydd, valde Linder, att i något som liknar totalt raseri, anklaga LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson för vara allt från en barnrumpa till en ligist.
Jag hoppas verkligen att Linder var arg när han skrev sin ledare, för annars tyder den på att han är lat och väljer den enkla vägen. Det kräver mindre ansträngning att diskutera person än sakfrågor, men det är inte särskilt kreativt att förfalla in i den lättjan. För er som vill läsa om hur jag ser på frågan så rekommenderar jag er att läsa min fredagsledare.
Ett forum där det politiska språket är betydligt gemytligare är på Gotlands Allehandas Valbar. Alla som varit med om trevliga fester som plötsligt spårat ur när ett politiskt samtal urartat, har nog drömt om den stämning som Valbar har skapat. I torsdags hölls den andra och nu var jag på plats.
Den här gången var det Brittis Benzler (V) och Eva Nypelius (C) som svarade på frågor ställda av GA:s reporter Eleonor Svensson. Temat var ”Leva på landet – eller bara överleva” och frågorna rörde som ni förstår landsbygdsfrågor. Precis som under den första Valbar var torsdagskvällens politiker i det stora överens. Landsbygdens framtid ligger mycket i händerna på Gotlandshem och de få privata aktörerna som vill bygga utanför Visby.
Fler bostäder, inklusive olika boendeformer anpassade till äldre, ger fler människor vilket ökar efterfrågan av olika serviceutbud, både offentliga och privata. Detta samtidigt som det gotländska fibernätets möjligheter och den tekniska utvecklingen kan ge helt nya lösningar som gynnar de som bor på den gotländska landsbygden.
Det känns bra att ledande politiker från olika partier är så pass överens, för de borde göra framtida beslut lättare, och det gynnar oss alla.