Den socialdemokratiskt ledda regeringen har vänt underskott till överskott. Det är fakta. I debatten vill borgerliga debattörer och politiker tona ner det faktumet genom att föra fram argumentet att det pågår en världsomspännande högkonjunktur. Vilket också är sant. Därför bör man jämföra hur Sverige ligger till med andra EU länder. För de bör väl också ”drabbas” av högkonjunkturen.
Förra veckan kom Eurostat ut med nya siffror för 2016 om hur EU ländernas statsekonomi ser ut. När det gäller budgetöverskott ligger Sverige på en hedrande delad andra plats. Först på listan är Luxemburg och delad tvåa med oss ligger Malta.
Men hur såg det då ut under Anders Borgs (M) sista år som finansminister. 2013 och 2014 låg Sverige på åttonde plats?
Under Magdalena Anderssons (S) tid som finansminister har vi avancerat varje år, hittills. Vi har gått om Tyskland, ett av de länder som vi ofta jämförs med.
Även Danmark låg före Sverige när Stefan Löfvens rödgröna regering tillträdde. Ingenting visar nu heller på att de starka finanserna ska svikta, trots att förutsättningarna ser ut att försämras.
Från borgerligt håll lär man även föra fram att Anders Borg 2011 blev utsedd till Europas bäste finansminister, av Financial Times. Det är också sant. Magdalena Andersson är inte heller sen att ge Borg beröm för hur han skötte statsfinanserna under lågkonjunkturen 2008 till 2010.
Däremot är Andersson inte särskilt imponerad av de skattesänkningar som Reinfeldt och Borg genomförde på lånade pengar 2013 och 2014.
Det politiska spelet blir tydligt när Centerpartiets ledare Annie Lööf i ren desperation vräker ur sig att de borgerliga regeringarna fått städa upp efter Socialdemokraterna. Ett uttalande som hon säkert ångrar. När borgarna vann valet 2006 kom de inte bara till ett välstädat ekonomiskt läge. Borden var också dukade och bågnade av det överskott Göran Persson lämnade efter sig.
När Magdalena Andersson blev utsedd till finansminister 2014 kom hon in i ett helt annat ekonomiskt läge.
Borden var tomma, överskottet hade förvandlats till underskott. Men kvar fanns disken och ett stort städuppdrag helt utan möjligheter till rutavdrag.
Även här på Gotland har den socialdemokratiskt ledda majoriteten vänt ett underskott 2015 på 63 miljoner kronor till ett överskott redan 2016 på 81 miljoner kronor.
Prognosen för 2017 pekar enligt delårsrapport två mot ett överskott på 69 miljoner kronor. Med tanke på utfallet för januari till augusti känns den prognosen i underkant.
Nämndernas underskott har minskat från 101 miljoner kronor 2015 till 31 miljoner kronor 2016. Prognosen för 2017 pekar enligt delårsrapport två mot ett underskott på 26 miljoner kronor.
Även här märks det politiska spelet. När budget för 2018 diskuteras vill de borgerliga spara in ytterligare 50 miljoner kronor. Samtidigt som de vill satsa 15 miljoner kronor mer på löner och bristyrken.
Sammanlagt 65 miljoner mer i besparingar på verksamheterna. Hur de besparingarna ska fördelas vägrar de borgerliga att informera om.
Vilka skolor tänker de lägga ner? Vilka stränder och utflyktsmål ska bli änne sämre städade? Vilka vägar ska bli ännu sämre underhållna? Ska sjuka på Gotland få sämre sjukvård och mediciner?
Dessa frågor duckar de borgerliga helt för. Vilket får mig att tvivla på hur seriös deras budget egentligen är.