Kapitalismen som system Àr förödande om man vill försöka uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle. Men Àven motsatsen i form av kommunism har tydligt uppvisat samma problem. De som har eller skaffar sig makt blir, i bÀgge systemen, en sorts överhet som med hjÀlp av staten skapar lagar för att kunna behÄlla makten. Det kan ske med odemokratiska medel som vi sett i kommunistiska lÀnder eller som i extrema kapitalistiska stater genom skendemokrati dÀr de folkvalda inte företrÀder folket utan styrs av de som har pengarna.
I Sverige och i de nordiska lĂ€nderna har vi lyckats förena de tvĂ„ extrema systemen pĂ„ ett bra sĂ€tt och dĂ€rmed skapat nĂ„gra av vĂ€rldens mest jĂ€mlika lĂ€nder. Vi har gemensamt bestĂ€mt att det inte bara Ă€r samhĂ€llsfunktioner som polis, rĂ€ttsvĂ€sende och försvar som ska finansieras och styras av det gemensamma, utan Ă€ven funktioner som alla invĂ„nare kan ha nytta av. DĂ€rför har vi exempelvis gemensamt finansierad och styrd sjukvĂ„rd, skola och omsorg. Skillnaderna som det kapitalistiska systemet skapar utjĂ€mnas genom skatter som omfördelas mellan grupper. Devisen âAv var och en efter förmĂ„ga, Ă„t var och en efter behovâ Ă€r bĂ€rande i det svenska systemet.
Eller har varit bÀrande Àr nog en mer riktig tolkning av dagens skattesystem. Vi har sen vÀlfÀrdssamhÀllets topp för 35 - 40 Är sedan sett hur det gemensamma successivt monteras ned.
Avregleringar av allt frÄn viktig infrastruktur som post, tele och jÀrnvÀg till det fria skolvalet, skolpeng och strypta resurser till de mest utsatta, exempelvis sjuka och funktionsnedsatta. Men vi har ocksÄ sett nya reformer som gÄr stick i stÀv med omfördelningstanken. I och med egoismens spridning dÀr fler vill ha mer av systemen oavsett behov har vi sett tillkomsten av bland annat RUT- och ROT-avdrag. Förslag som tillfÀlligt under lÄgkonjunktur kan smörja tröga ekonomiska hjul, men som i lÀngden ökar pÄ ojÀmlikheten. Avdrag dÀr de som har förmÄgan att betala kan fÄ mer och de som har behoven antingen blir utan eller tvingas in i ett privatiserat system istÀllet för att samhÀllet tar sitt ansvar. System dÀr möjligheten till utnyttjande ökar med inkomsten och inte med de behov som finns.
Men RUT-avdraget skapar inte bara en omfördelning frÄn de som inte har till de som har, utan Àven en geografisk omfördelning av resurser. Det Àr storstadsregionerna som Àr vinnare medan bland annat de sÄ kallade skogslÀnen Àr stora förlorare. Skillnaden mellan utnyttjandet av RUT-avdrag i de rika storstadskommunerna Àr enorma jÀmfört med glesbygdskommunerna. Exempelvis har boende i Danderyd i snitt under 2018 dragit av 2 156 kronor till och med november, medan snittet för boende i Pajala Àr 81 kronor. För Gotland Àr snittet 292 kronor. (KÀllor: Skatteverkets statistik för RUT och SCB:s befolkningsstatistik)
De pengar som vi genom RUT-avdraget gemensamt betalar ut för att de som vill, och har rÄd, kan fÄ en lÀttare vardag skulle kunna nyttjas betydligt bÀttre. Om pengarna omvandlas till generella kommunbidrag baserat pÄ invÄnarantal skulle Pajala kommun fÄ ett tillskott pÄ 2,7 miljoner kronor. För Region Gotland skulle de innebÀra ett tillskott pÄ 26,5 miljoner kronor. Eller tÀnk er vad 4,5 miljarder kronor skulle kunna göra för personer med behov inom LSS lagstiftningen. Men dÄ mÄste vi bestÀmma oss för att vÄra skatter inte ska anvÀndas för att ge grÀdde pÄ moset till vÀlbestÀllda, utan till de som har riktiga behov.