I onsdags handlade min ledare om det besvärliga väglaget som råder för oss som försöker gå eller cykla i Visby. Jag kommenterade ett medborgarförslag där förslagsställaren vill se att plogning och halkbekämpning koncentreras till gång- och cykelbanor och att Visbys vägar inte sandas mer än där det är absolut nödvändigt. Vilket jag tolkar till att korsningar, backar och eventuellt andra kritiska passager ska sandas. Något jag höll med om i ledaren.
Lite kul med vissa reaktioner där det ifrågasätts om jag inte vill att människor ska kunna ta sig till sina arbeten. För det som föreslås i medborgarförslaget och det jag ställer mig bakom är precis det som pendlarna på landsbygden har att förhålla sig till dagligen vid halt väglag. Och mig veterligen har de som pendlar på den gotländska landsbygden inte några problem med att ta sig till sina jobb.
Varför skulle då de som kör i Visby få problem?
* * *
Något som ofta dyker upp i debatten om extremhögern är att extremvänstern, den så kallade autonoma vänstern, är lika farliga. Debattörer som påpekar att extremhögern och deras våld är en samhällsfara får ofta kommentarer om att den autonoma vänstern också är en samhällsfara och varför inte samma krav ställs på dem.
Men den autonoma vänstern är inget samhällshot enligt terrorforskaren Hans Brun. Det är däremot extremhögern som tillsammans med extremistisk islamism är de stora terrorfarorna som SÄPO ser rent fysiskt. SÄPO ser också att åsiktspåverkan från yttre makt är en stor risk, speciellt under ett valår som i år.
”Det går inte att utesluta att främmande makt kommer att utnyttja den svenska valrörelsen för att stärka motsättningar i samhället och försöka försvaga det demokratiska styrelseskicket”, står det i SÄPO:s årsrapport för 2017.
Det svenska valsystemet ser SÄPO däremot ingen större risk med att det ska kunna påverkas. Vi kan nog vara glada över att vi inte gått över till ett digitalt valsystem, då de är betydligt lättare att påverka än det system vi har i dag. Relativt små valkretsar där räkning av rösterna görs för hand, kan anses gammaldags, men det ger en stor spridning av platser där sammanräkning görs och därmed mindre chans att göra stor påverkan av de som vill sabotera eller initiera valfusk i någon större omfattning.
Visst finns det en risk för att näringar sätts emot varandra när en ny ska etableras på en ort. Då är det väl klokt att ta med det som en risk när regionen lämnar remissyttranden, i detta fall angående SMA:s kalktäkt i Klinte. Det tycker inte den borgerliga minoriteten i regionstyrelsen.
När det gäller vattenförsörjningen på ön verkar inte heller den borgerliga minoriteten ha något längre minne. En stor orsak till den extrema vattenkris som vi hade här på Gotland sommaren 2016 berodde på att södra delarna av ön hade dålig vattenförsörjning och att vatten från Tingstäde träsk pumpades söderut i ledningarna. Grundvattentillgången i Klinte är med andra ord en fråga om hela Gotlands vattenförsörjning. Inte heller det verkar den borgerliga minoriteten i regionstyrelsen ta på något större allvar.
I veckan blev jag uppringd av en gammal bekant som bor i Slite. Han ville prata om de stora trafikproblem som nu sedan många år tillbaka är aktuella i Slites utkanter. Det lilla, men dock köpcentra som växt upp söder om Slite kan inte nås på ett trafiksäkert sätt om du inte tar bilen. Köpcentrat med ett flertal affärer och en restaurang ligger på ”fel” sida om Sjuströmmar vilket gör att framkomligheten är begränsad. Det är endast möjligt att ta samma väg som övrig trafik och försöka samsas med personbilar och långtradare. En väg som inte är speciellt bred och som nu under vintertid blir ännu smalare på grund av snövallar.
På måndag kommer frågan att diskuteras i regionfullmäktige. Det är Slitepolitikern Lena Celion (M), som i en interpellation frågar tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om vad som har hänt sedan 2014 då en motion om samråd med Trafikverket om en cykel och gångväg bifölls.
Det kommer bli intressant att följa frågan under måndagens regionfullmäktige.