Ett tydligt vårtecken här på ön är debatten om parkeringsavgifterna i Visby, och då främst i de centrala delarna. Förra årets märkliga turer sitter kvar i minnet. Då stagvände Centerpartiet från att först vilja förlänga tidsperioden med avgift från första minuten, till att plötsligt vilja ha kortare period med betalning från första minuten. Allt för att för att ta fokus från att tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) rådigt förhandlat fram en bra lösning som även handeln godtog.
Nu är det åter vår och därmed drar årets parkeringsavgiftsdebatt också igång. För mig som varit bosatt på fastlandet under många år är debatten mycket svår att förstå. Där blev jag van med att betala för de attraktiva parkeringarna och med en betydligt högre prisbild än här på ön, där jag anser att det är i det närmaste gratis att parkera.
Vad debatten borde gälla är om det ska finnas tidsbegränsningar för parkering eller inte och i så fall hur den begränsningen ska utformas.
Dagens system utgår ifrån att begränsningen behövs, men det finns problem. Utformningen med två timmar fritt redovisat med p-skiva, tillsammans med en möjlighet till att betala med en app i telefonen gör att den fiffiga kan parkera helt gratis utan att behöva ta allt för många promenader tillbaka till bilen. Så är det inte tänkt.
Därför vill tekniska nämnden åtgärda problemet till 2019 genom att förslagsvis ta bort de fria timmarna. Ett beslut som då tas i höst.
Då möjligheten till fusk redan är stort känns moderaten Håkan Onsjös motion till fullmäktige om att inte ge böter mellan klockan nio och klockan elva för de som inte har satt p-skivan rätt, helt fel. Om den motionen går igenom skulle möjligheten att fuska bli ännu större. Hur många kommer ”glömma” p-skivan på klockan elva och då få fyra timmars fri parkering? Dessutom känns det märkligt och inte riktigt rättssäkert att man ska kunna undantas från lagar och regler för att man glömmer.
Debatten borde med andra ord gälla om det över huvud taget ska finnas begränsningar för att få parkera och därefter hur de begränsningarna ska kunna uppnås. Nu verkar man från borgerligt håll mena att, visst ska det finnas begränsningar, men de skall man kunna undvika genom att glömma och fuska.
Nu hoppas jag att den beläggningsstudie som länge varit eftertraktad kommer att genomföras under sommaren. För frågan om och eventuellt hur parkeringarna behöver begränsas måste få en lösning som bygger på fakta och där tyckandet kan minimeras. Men oavsett hur välunderbyggd den framtida parkeringsstrategin är så kommer den inte att sätta P för det vårtecken som parkeringsdebatten är.
Den så kallade politiska vilden Hannes Müller som sitter i regionfullmäktige på ett SD-mandat gör verkligen skäl för att kallas vilde. Nu senast har en konflikt mellan Müller och regionfullmäktiges ordförande Bo Björkman (S) seglat upp.
Björkman tycker att Müller ska uppträda korrekt samt be om ursäkt för det uppträdande han hade innan senaste regionfullmäktige, medan Müller anser att Björkman mobbar honom.
Detta något helt otroligt. Att en person som inte kan hålla sig till de regler som sen länge gäller, vilket alla andra i fullmäktige inte verkar ha några problem med, känner sig mobbad när han blir tillrättavisad är bara märkligt.
Speciellt när han företräder åsikten att andra ska ta seden dit de kommer.