Onsdagens stora händelser

Almedalsveckan. 2019 är det 50 års jubileum och förhoppningsvis nazistfritt.

Almedalsveckan. 2019 är det 50 års jubileum och förhoppningsvis nazistfritt.

Foto: Dennis Pettersson

Ledare Gotlands Folkblad2017-10-27 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I onsdags hettade det plötsligt till i den gotländska politiska vardagen. Tekniska nämnden tog då beslut på att de ska använda den kommunala vetorätten om den nazistiska organisationen skulle söka tillstånd att hyra mark även under nästa års Almedalsvecka. Någon annan möjlighet att hindra dem har regionens jurister inte kunnat hitta. Yttrandefriheten väger så tungt i den svenska lagstiftningen att ingen person eller organisation kan hindras från sina rättigheter på grund av deras åsikter.

Efter nazisternas totala fiasko i Göteborg, där de inte ens lyckades ta sig fram till starplatsen för demonstrationen innan de brutit mot tillräckligt med lagar och föreskrifter för att stoppas av polisen, har de sagt att de inte tänker söka tillstånd någon mer gång.

Spontana demonstrationer får hållas utan tillstånd och den rätten är stark. Dessutom är det svårt att veta om en demonstration är organiserade eller inte. Om man arrangerar en demonstration utan tillstånd är straffen rätt låga och möjligheterna för polis att bryta upp dem begränsade utifrån polisens resurser vid tillfället.

Den erfarenheten fick vi alla efter nazisternas två demonstrationerna i Göteborg. Den första otillåtna kunde fullföljas, medan den med tillstånd blev hindrad.

Så vi får väl se om de ens ansöker om att få hyra mark till nästa års Almedalsvecka, eller om de väljer att bara dyka upp.

Men det beslut som tekniska nämnden tog i går var viktigt, inte minst för att visa att varken Region Gotland eller de politiska partierna vill ha nazisterna på våra gator. Speciellt inte under Almedalsveckan. Det blir spännande att se om de behöver använda vetot.

I onsdags meddelade Vänsterpartiets ledamöter i Gotlandshem AB:s styrelse att de avgår med omedelbar verkan. Orsaken de uppger är att de anser sig fått munkavle av Gotlandshems styrelse.

Upprinnelsen är den försäljning av över 900 lägenheter som bolagets styrelse beslutade om i onsdags, något som Vänsterpartiet och dess ledamöter varit emot.

Frågan om ledamöterna verkligen fått munkavle är inte heller solklar. Gotlandshems ledning menar att de inte belagt någon med munkavle utan att de hänvisat till aktiebolagslagen, där det är tydligt att styrelseledamöter inte får yttra sig om allt som de får veta i uppdraget.

Gotlandshem har också inskrivet i bolagsordningen att det är ordförande som yttrar sig offentligt om de beslut som styrelsen tagit. Något som jag inte ser som särskilt märkligt. Att bolag eller organisationer utser talespersoner som press och andra får vända sig till är inte ovanligt. Frågan är om de regelverk en styrelseledamot har att rätta sig efter slutar att gälla när man avgår. Jag är tveksam.

Beslutet att sälja kan man absolut diskutera. Det strider mot tanken med de allmännyttiga bostadsbolagen. Men när politiken kräver att det ska byggas hyreslägenheter i en så stor omfattning, som man gjort här på Gotland, samtidigt som Gotlandshem har mycket höga renoveringskostnader framöver måste man välja väg.

Sälja av och skaffa sig kapital, eller överlåta framtida kostnader på ägarna, det vill säga oss skattebetalare.