I söndags avslutades Musikhjälpen för i år. I en vecka har en enorm mängd engagerade människor startat 586 000 olika insamlings projekt och tillsammans lyckats få ihop 74 410 363 kronor. Insamlingarna har sen starten 2008 ständigt slagit rekord i pengar som samlats in, så också i år.
I mitt förra yrkesliv tillbringade jag rätt många timmar ensam i bilen så Musikhjälpen har varit en kär vän under tidigare år. De senaste två åren har jag inte kunnat följa programmet och de insamlingar som görs i lika stor omfattning, men när tillfälle ges rattar jag in Musikhjälpen via radion, TV:n eller appen i min smarta telefon.
Musikhjälpen har viktiga teman varje år där människors liv förbättras genom insamlingar och det till exempel ges möjligheter till utbildning eller rent vatten.
Årets tema ”Barn är inte till salu”, som också var temat 2010, har handlat om kampen mot barnsexhandel och aldrig tidigare har jag blivit så berörd av de berättelser som Musikhjälpen förmedlat. Någonstans kan jag förstå att handeln med narkotika och vapen är de två största marknaderna på vår planet, även om jag tycker att det är helt fel prioriteringar.
Det borde finnas bättre saker att lägga pengar på. Men att människohandeln är den tredje största marknaden kan jag inte förstå. Där ingår också handel med barn. Över två miljoner barn beräknas i de officiella siffrorna årligen bli utnyttjade som sexslavar, men alla är överens om att det finns ett stort mörkertal.
När författaren Natalie Gerami, som tidigare jobbat för ECPAT*, berättar om Maevas och Fareedas historia för Musikhjälpens lyssnare, så kommer tårarna. Hur onda kan vi människor bli? Hur illa kan vi tillåta oss behandla barn? För att något ska kunna bli en stor marknad, måste det finnas efterfrågan. Det är där mitt förstånd tar slut. Hur kan barn bli eftertraktade som sexslavar? Hur är vi människor funtade när femåriga flickor blir eftertraktade varor på bordeller?
Små barn som blivit bortrövade, eller i värsta fall sålda av sina föräldrar, utan att förstå vad som sker. Gråtande i saknad av sina föräldrar tvingade till vad nu kunderna vill göra med dem. Det är i dessa stunder jag tvivlar på mänskligheten.
Men tvivlet vänds till hopp då jag ser allt det engagemang som Musikhjälpen drar i gång. Alla dessa människor som tillsammans vill göra sitt för att dra in pengar till kampen mot barnsexhandel. Bland annat de politiska ungdomsorganisationerna som står hand i hand och tävlar mot varandra. Inte för att vinna, utan för att få ihop så mycket pengar som möjligt för att barn inte ska vara till salu. Musik är inte bara underhållning. Musik kan också rädda liv.
*ECPAT är en organisation som jobbar med att informera om barnsexhandel för att begränsa att barn utsätts för sexuella övergrepp. ECPAT betyder ”End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes”. Organisationen startade 1990 i Thailand där flertalet personer som jobbade för olika humanistiska organisationer uppmärksammade den ökande sexhandeln med barn. I dag är gotlänningen Anders L. Pettersson ECPAT Sveriges generalsekreterare, vilket gjort organisationen känd här på ön.