Geab står inte särskilt högt i kurs just nu. Efter alla strömavbrott har nog de flesta gotlänningars tålamod tagit slut. Många undrar vad Geab egentligen håller på med och nu börjar även jag att fundera på den frågan.
Jag har full förståelse över att det underhållsarbete som nu pågår i Ygne, där fastlandskablarna ansluts till det gotländska elnätet, måste göras. Där byts teknik från 1980-talet ut mot modernare, vilket jag tycker är bra och klokt.
Jobbet är nog inte det lättaste vilket innebär att det kan bli fel. Detta har Geab också varit tydliga med. Ingen har väl kunnat undgå att de faktiskt varnat för att det som nu händer med en massa strömavbrott också fanns med i beräkningarna. Även om de säkert hade hoppats att det skulle gå bättre än det nu visat sig göra. Men det jag inte förstår är hur strömavbrotten kan bli så långvariga. Varför finns inte den gotländska elproduktionen som backup?
När jag var liten på 1970-talet var det inte ovanligt med strömavbrott. Ofta i samband med oväder av något slag. Åska som slog i ställverk, kraftiga vindar som välte träd eller blåste ner grenar över ledningar eller tungt snöfall orsakade problem som ledde till strömavbrott.
Om min pappa var på jobbet visste vi att han tog tag i problemet där på Kraftverkets kontrollcentral i Slite. Om inte han var i tjänst gjorde någon av hans kollegor jobbet.
Vi som bodde i Slite var lyckligt lottade då elnätet i Slite var bland de första som fick strömmen tillbaka i det pussel som driftspersonalen måste lägga för att bygga upp elnätet igen. Men jag upplever att den reservkraft som fanns på den tiden gick igång betydligt fortare än den gör i dag. Jag upplever att det fanns en betydligt bättre backup då än nu. Visst 1970-talet är nästan 50 år bort och det jag då upplevde som barn kanske inte är detsamma som de vuxna då upplevde. Minnen från förr kanske inte alltid ger en rättvis bild av verkligheten, men frågorna kvarstår. Hade Geab inte kunnat sköta detta på ett bättre sätt?
När vi ändå är inne på elproduktion kan jag inte låta bli att kommentera Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thors uttalande om kärnkraften. I måndagens utfrågning på TV4 sa Busch Thor att om inte Vattenfall tar tillbaka nedläggningsbeslutet för två av deras kärnkraftsreaktorer i Ringhals så kan hon tänka sig att reaktorerna skänks bort till någon som vill driva dem.
Nog för att borgerliga politiker inte är så bra på att göra affärer med elproduktions bolag. Vem minns inte Maud Olofsson och Nuon som kostade oss skattebetalare över 50 miljarder kronor. Men att som Busch Thor, vilja skänka bort två kärnkraftsreaktorer, måste nog ändå vara någon form av rekord.
Samtidigt bör vi väl inte vara förvånade över att borgerliga partier vill skänka bort våra gemensamma tillgångar. Under moderatledaren Ulf Kristersson ledning 2006 – 2010 såldes välfärdsverksamheter i Stockholm ut på löpande band till enorma underpriser.
Men inte ens Kristersson hade mage att helt skänka bort något. Man kan undra om Ebba Busch Thor fått en kortslutning och saknar reservkraft att bygga upp en fungerande politisk tankebana.