Tisdagens beslut i Regionstyrelsen innebär som jag beskrev i onsdagsledaren ett stålbad för den gotländska hälso- och sjukvården. Frågan jag ställde då var om den kommer att klara sig. Men de stora besparingarna drabbar inte bara hälso- och sjukvården. Även skolan får dra sitt tunga strå till stacken. De två skolnämnderna ska tillsammans spara 25 miljoner kronor under 2020, om de borgerligas budgetförslag vinner gehör även i fullmäktige. Barn och utbildningsnämnden (BUN) får ensam brottas med en besparing på 20 miljoner kronor.
Den resursfördelningsmodell som beräknar kostnaderna en verksamhet beräknas ha för nästkommande budgetår utgår för BUN från antalet barn i förskola och antal elever i skolan.
Till 2020 års budget genererar resursfördelningssystemet 40 miljoner kronor till BUN. Pengar som behövs för att förskola och skola ska kunna bedriva sina verksamheter. Men samtidigt tvingas BUN till drastiska besparingar på 20 miljoner kronor. De borgerliga ger med ena handen och tar med den andra och i slutändan får BUN bara kompensation för hälften av de kostnader de har utifrån elevunderlaget. Nu får de borgerliga stöd av Sverigedemokraterna.
Besparingarna kommer till största delen att drabba förskolan. Orsaken till det är enkel. Då grundskolan till stor del finansieras av statsbidrag så innebär varje besparing också mindre statsbidrag. Men det gäller inte förskolan, som finansieras med regionens medel. Det vi nu kan se framför oss är en mängd nedlagda förskolor, ökade barngrupper och fler barn per anställd och frågan jag ställer mig är om skolan verkligen kommer att klara av det här.
Jesper Skalberg Karlsson (M) säger att en skattehöjning på 75 öre skulle göra att en familj med två normalinkomsttagare får betala 5 000 kronor mer i skatt om året. Skalberg Karlsson tycker att de pengarna kan gå till något bättre. Men om förskolor eller skolor läggs ner och samma familj får en mil längre enkel väg att köra barnen, ökar deras kostnader med mer än 11 000 kronor per år om de har bensin- eller dieseldriven bil (värdeminskningen borträknad). Detta är något som nu kommer drabba föräldrar med barn i Stånga förskola. Tycker Skalberg Karlsson inte att de pengarna kunde användas bättre?
I veckan gick en av borgerlighetens starkaste kommuner, Danderyd, ut med att de nu tvingas höja skatten. Här pratar vi inte om några 75 ören, utan om hela 1,40 kronor. Som jag skrev redan i tisdags kommer vi nu se hur fler och fler kommuner och regioner tvingas höja skatten.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) kommenterar Danderyds beslut på följande sätt till SVT: ”De flesta kommuner har liksom Danderyd stora utmaningar de kommande åren.” Hon fortsätter: ”Men om man ska göra besparingar som ger snabb effekt på kort sikt, måste det till stora åtgärder som till exempel att lägga ner en skola eller ett äldreboende för att det ska märkas, men det är kanske inte ett val politikerna gör.”
Jag har svårt att se hur Region Gotland ska kunna vara det lysande undantaget. Jag tror inte att det går att under tre år spara 224 miljoner kronor på välfärden utan att servicegraden sjunker dramatiskt. Därför kommer regionen att tvingas till en skattehöjning under mandatperioden. Jag tycker det är smartast att ta den höjningen redan under mandatperiodens första år, medan borgerligheten och deras stödparti SD vill chansa. Frågan är om skolan kommer att klara sig.