Kömiljarderna gav fel signaler

Vårdplats. Det är inte brist på vårdplatser, utan brist på personal som gör vårdköerna till ett problem.

Vårdplats. Det är inte brist på vårdplatser, utan brist på personal som gör vårdköerna till ett problem.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ledare Gotlands Folkblad2018-03-07 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Att få bort köerna inom vården är i dag ett stort debattämne. Visst är det viktigt att patienter slipper vänta länge på att få sin diagnos fastställd, men hur gör man det på bästa möjliga sätt. Köer kan tas bort på många olika sätt, och några sätt är riktigt dåliga.

För att komma åt problem måste man först undersöka varför problem uppstår i det här fallet vad det är som orsakar vårdens köer? Mitt svar på den frågan är personalbrist och det tror jag de flesta håller med om. Hur löser man då en personalbrist på bästa möjliga sätt?

Naturligtvis genom att anställa fler, men när det saknas personer med rätt kompetens behövs även andra saker åtgärdas. Då behöver man också se över varför så få utbildar sig till det yrket där bristen finns, eller varför de som utbildat sig inte vill jobba i det yrket.

De borgerliga partierna försökte lösa problemen i vården med något de kallade kömiljarderna. Och visst fungerade det som ett sätt att minska köerna, men blev det bra?

Kömiljarderna, där landsting fick pengar om patienterna fick kontakt med vården inom rätt tid, fick personalen att springa fortare och patienter bokades inte om efter besök, trots att de skulle tillbaka, utan fick i stället ta ansvaret själv att återkomma. Inget av dessa sätt gav en bra vårdmiljö.

Visst kan personal som stressas till att jobba snabbare ge fler diagnoser på kortare tid, men det finns också risk för stressrelaterade arbetsskador och fler misstag. Det fanns även indikationer på att lättbehandlade patienter gick före vilket drabbade de med svårare diagnoser.

Alla vet att det inte är bra när det dröjer innan patienten får sin diagnos, speciellt inte vid svårare sjukdomar där långa väntetider förvärrar möjligheten för tillfriskande.

Därför känns det bra att den rödgröna regeringen tog bort kömiljarden och i stället valde bättre sätt att satsa på vården, genom att bland annat utökat utbildningarna inom vårdens bristyrken. Men det tar tid att utbilda till exempel specialistsjuksköterskor och det tar tid att skapa bättre arbetsförhållanden inom vården.

Regeringen är på rätt väg och att man från borgerligt håll återigen börjar prata om kömiljarden som en lösning visar hur fel de tänker. Det är inte köerna som är problemet, det är bristen på personal.

Efter den ytterst besynnerliga domen i Solna tingsrätt där två nämndemän utsedda av Centerpartiet fått en misstänkt hustrumisshandlare frikänd på mycket märkliga grunder har nämndemannasystemet ifrågasatts. Det är i sig naturligt, men inte särskilt klokt.

Nämndemannasystemet är ett mycket bra system. Det gäller bara för partierna att ta uppdraget på allvar och tillsätta personer som är lämpliga för uppdraget. Precis som för alla andra uppdrag där partierna tillsätter personer. Sen kan det bli fel, vilket det med all tydlighet blivit i Solna.

Men att ifrågasätta hela systemet för de få misstag som sker är inte ett klokt sätt att ta sig an frågan. Speciellt när alternativen inte heller blir idiotsäkrade.