Just nu pågår ett ”skyttegravskrig” mellan de olika sidorna i debatten om vinster i välfärden.
På ena sidan står de som vill ha en begränsning och på den andra de som inte vill ha en begränsning. Ställningarna är låsta. Förespråkarna för en begränsning har gjort sitt jobb genom att först utreda frågan, den så kallade Reepalu-utredningen.
Motståndarna har det jobbet kvar att göra och det enda man hör från dem är nej. Inte vad alternativet är förutom att hålla kvar vid ett system som är uppenbart dåligt för landet och för vår välfärd. Det är till och med så dåligt att vi är det enda landet i världen där offentliga medel obegränsat kan tas ut i vinster av privata företag.
Alla andra länder har insett att det behövs begränsningar. I många frågor ses Sverige som ett föregångsland och pekas ut som ett bra exempel. I frågan om vinster i välfärden är det tvärt om. I den frågan är vi det dåliga exemplet, som tas fram när man vill visa på hur det kan gå när det går fel.
Men frågan är infekterad. Kapitalstarka krafter gör allt de kan för att de ska kunna fortsätta mjölka oss skattebetalare på våra inbetalda skatter. Frågan är så pass infekterad att företagare som uttalar sig positivt eller neutralt om förslaget i media pressas till att ändra sina svar.
Om nu Reepalu-utredningen har så fel i de åtgärder som föreslås, och om det förslag regeringen nu lagt till lagrådet har samma eller liknande fel, varför vill man från motståndarna inte rätta till felen istället för att bara säga nej. Motståndarna till att begränsa vinster i välfärden är uppenbart inte intresserade av att lösa de problem som systemet medför. De tycker tydligen att det är bra att flera miljarder kronor av våra skattemedel blir vinster i kapitalisters fickor istället för bättre omsorg till äldre eller bättre utbildning till barn och ungdomar. De tycker tydligen att det är bra att kapitalister kan ta russinen ur kakan och lämpa över kostnader på det offentliga, vilket sker inom skolans område.
Där blir skolpengen i sig en dubbel kostnad när kommunala skolor måste få kompensation för den del av kakan de har att ta hand om, men där samma peng även går till de skolor som redan har överskott.
Återigen ser vi hur ideologin sätter stopp för rationellt tänkande. Marknaden löser tydligen allt i den borgerliga världen. Även de problem som marknaden uppenbart själv orsakar, kan bara marknaden själv lösa. Att det under tiden som marknaden ska ”lösa problemen” blir en massa människor som drabbas verkar bara vara otur. Här saknar jag den gamla socialliberala borgerligheten.
Var finns dagens Alf Svensson och Bengt Westerberg? De var partiledare för Kristdemokraterna respektive Folkpartiet, nu mera Liberalerna, under de partiernas storhetstid, och bägge stod upp för välfärden och de svaga i samhället.
Nu väljer den samlade borgerligheten att gå kapitalets vägar, istället för medborgarnas. Nu väljer den samlade borgerligheten att gräva ner sig i skyttegravar istället för att försöka lösa problemen som uppenbart finns. Det är varken bra för landet eller för oss medborgare.