SjukvÄrden pÄ Visby Lasarett hÄller en hög standard och vi gotlÀnningar fÄr en mycket bra sjukvÄrd. DÀremot finns det förbÀttringspotential nÀr det gÀller vÄra vÄrdcentraler. Men om vi ska förbÀttra tillgÀnglighet och vÄrdmöjligheter pÄ vÄrdcentralerna behöver vi först investera i dem. Det kostar pengar. DÀrför blir jag orolig nÀr den styrande alliansminoriteten vill göra stora besparingar pÄ den gotlÀndska hÀlso- och sjukvÄrden.
NÀr den borgerliga ledningen för nÄgon vecka sedan presenterade sitt budgetförslag stod det klart att de inte ville bevilja hÀlso- och sjukvÄrdsnÀmnden (HSN) de medel nÀmnden Àskat. Bland annat hade HSN Àskat till stora kostnadsökningar som de inte kan komma undan vilka uppgÄr till omkring 23 miljoner kronor. Det rör sig om sÄ torra saker som ökade kostnader för utomlÀnsvÄrden och kostnader för den "Framtida vÄrdinformationsmiljön". Kostnader som mÄste betalas av de medel som nÀmnden tilldelas och som följaktligen innebÀr besparingar pÄ annat dÄ de inte gÄr att undvika.
Men förutom dessa 23 miljoner i kostnader som nÀmnden inte fick gehör för beslutade den borgerliga ledningen pÄ gÄrdagens regionstyrelsemöte att HSN ska spara 13 miljoner kronor. Dessutom vill de betala ut efterhandskompensation till privata vÄrdgivare, utan att det ens finns nÄgot lagkrav pÄ det. Vilket innebÀr ytterligare 3 miljoner mindre för HSN att anvÀnda till sina verksamheter.
NÀr vi lyssnar pÄ de borgerliga politikerna lÄter det som om nÀmnderna tillförs mer pengar. Jo, det stÀmmer, men bara i marginalen. Om vi slÄr ihop de kostnadsökningar som HSN inte fÄr kompensation för, men som mÄste betalas, med sparbetinget och de 3 miljonerna till privata vÄrdföretag blir det 39 miljoner kronor. Samtidig tillförs nÀmnden 39,2 miljoner kronor genom resursfördelningsmodellen. SÄ det tillförs 200 000 kronor för att tÀcka ökade kostnader och för att utveckla exempelvis vÄrdcentralerna.
I mÄndags presenterade S, MP, V och FI sitt gemensamma förslag till budget. De inser att det mÄste tillföras medel för att, Ätminstone, bibehÄlla den nuvarande nivÄn pÄ den gotlÀndska vÀlfÀrden. Den rödgrönrosa oppositionens förslag innehÄller en skatteökning pÄ 75 öre, vilken skulle tillföra omkring 75 miljoner kronor. En skattehöjning Àr det sista en kommun tar till, men lÀget Àr ocksÄ rÀtt allvarligt.
Valet stÄr mellan en försÀmrad vÀlfÀrd och service för oss gotlÀnningar eller en bibehÄllen standard med fortsatt effektivisering. Jag tycker den rödgrönrosa vÀgen kÀnns rimligast, Àven om jag inser att en höjning av kommunalskatten slÄr hÄrdast mot dem med sÀmst ekonomi.
Region Gotland gÄr inte heller mot strömmen om det skulle bli en höjning av skatten. 2018 höjde tretton kommuner sina skatter och under 2019 var det 59 kommuner som följde efter. Hur mÄnga kommuner och regioner som kommer att höja skatten Är 2020 Àr Ànnu inte klart, men jag Àr helt sÀker pÄ att det kommer att ske. Alla verkar inse att de ökade kostnaderna Àr ett gemensamt problem för alla kommuner och regioner. DÄ mÄste ocksÄ resurserna ökas.
För den gotlÀndska hÀlso- och sjukvÄrden blir skillnaden mellan de tvÄ budgetförslagen hela 35 miljoner kronor. Pengar som jag tror gör stor skillnad för den gotlÀndska vÀlfÀrden. Nu, utifrÄn lÀget i fullmÀktige dÀr bÄde tama och vilda Sverigedemokrater antagligen föredrar de borgerligas tuffa sparkrav, lÀr den gotlÀndska hÀlso- och sjukvÄrden utsÀttas för ett stÄlbad. FrÄgan Àr om den kommer att klara sig.