Ingen kvinnodag hos Linder

Sjuksköterskebrist ett problem. Mats Linder på GA slår knut på sig själv när han menar att det inte är brist på läkare och därmed ingen personalbrist inom vården.

Sjuksköterskebrist ett problem. Mats Linder på GA slår knut på sig själv när han menar att det inte är brist på läkare och därmed ingen personalbrist inom vården.

Foto: Thomas Johansson/TT

Ledare Gotlands Folkblad2018-03-09 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det märks tydligt vilka som driver jämställdhetskampen och vilka som inte verkar bry sig. Det räcker med att läsa igenom ledarsidorna i våra gotländska tidningar på Internationella kvinnodagen 8 mars. Tydligast blir det när man läser den politiska chefredaktören Mats Linders ledare i Gotlands Allehanda. Inte ett ord om att det är Internationella kvinnodagen, men det som lyser mest är hans reflektion över vårdköerna, där han skrev följande:

För övrigt har Sverige Europas tredje högsta läkartäthet. Och Läkartidningen skrev bara häromdagen:

”Antalet läkare per invånare har ökat med 20 procent mellan 2005 och 2015, visar statistik från Socialstyrelsen.”

Men det är inte köerna som är problemet (för Gotlands Folkblad, reds anm). Det är bristen på personal.

Vad som tydligen gått Linder helt förbi är att oavsett hur många läkare som finns tillgängliga så hjälper inte det till att minska operationsköerna då den stora bristen gäller specialistsjuksköterskor. Läkare, som det högstatusyrke det är, anses tydligen vara nyckeln till köerna.

Men när det gäller sjuksköterskor, ett yrke med lägre status än läkare, och dessutom en extremt kvinnodominerad yrkesgrupp, tas bristen inte på allvar. Det känns på något sätt typiskt att Linder marginaliserar hela den gruppen just på Internationella kvinnodagen.

Vissa av mina ledare tar mer skruv än andra och de ledare jag skrev den 27 och den 28 februari verka fått ordentlig fart på motdebattörerna.

Den 27 skrev jag om Pjäsen och att den gått plus två år i rad, något det också skrevs om på nyhetsplats i GT samma dag. Det är fakta och långt ifrån de ”fake news” som Anette Andersson påstår i en debattartikel här nedan.

Andersson är också mycket frågande till vilka företag som gör enorma vinster i välfärden och kräver mig på fakta och källhänvisningar. Det jag funderar på är vilka informationskanaler Andersson har. Debatten om vinster i välfärden har tydligen gått henne helt förbi.

Men här kommer några exempel med Gotlandsanknytning: Attendo, som drev Pjäsen, gjorde 2016 en vinst på 649 miljoner kronor enligt SVT, 16 februari 2017. Academedia som äger Atheneskolan gjorde kvartal två 2017 en vinst på 149 miljoner kronor, något bland annat Aftonbladet rapporterat om 9 februari i år.

Jag och Anette Andersson kan ha olika uppfattning om hur mycket extrema vinster är, men jag tycker att dessa två exempel visar på extrema vinster. Skattepengar som kunnat göra stor skillnad om de istället gått tillbaka till välfärden.

Andersson frågar också om det är okej att regionen inte hushåller med sina resurser. Detta utifrån att jag tycker det är ett sundhetstecken att regionen väljer att inte ge privata vårdcentralerna extrapengar för att regionens vårdcentraler får det. Men det Andersson tycks bortse ifrån är att just den åtgärden gör att regionen hushåller med resurser.

För att dela ut pengar till vårdcentraler som klara sig på de resurser de har känns inte som att hushålla med resurser. Då är det betydligt bättre att sätta in resurserna där de behövs. Till exempel på de vårdcentraler som används i rekryteringssyfte som Utbildningsvårdcentral. Något som gör verksamheten dyrare, men som hjälper hela öns vård med nya läkare.