Fiskar simmar med strömmen

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare Gotlands Folkblad2017-10-07 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

”Bara döda fiskar följer strömmen”, är ett känt uttryck. Innebörden är att viljelösa personer antar samma åsikter som alla andra. Uttrycket har en viss logik, för visst finns det personer som bara försöker vara till lags, men det har på senare tid även börjat användas på ett mer negativt sätt.

Uttrycket smetas på meningsmotståndare. På samma sätt används uttrycket ”politiskt korrekt”, som i princip innebär samma sak, det vill säga att personer inte vågar uttrycka sig fritt.

Personer som tar ställning i viktiga frågor om hur vi människor ska förhålla oss till varandra, där en absolut majoritet är överens, blir nedklassade som döda fiskar eller att vara ”PK”. Högljudda minoriteter, som vill förminska personer som tar ställning mot dem, använder sig ofta av uttrycken.

Men det är inte bara döda fiskar som följer strömmen. Hur hade då laxen kunnat överleva? De föds uppströms, men lever större delen av sina liv i större sjöar eller hav. Smålaxarna och de laxar som överlever leken simmar med strömmen med flit och vilja.

På samma sätt är många av de som blir anklagade för att bara följa strömmen, inte viljelösa utan mycket medvetna om den åsikt de har och den ställning de tagit. De går inte med strömmen, de är strömmen.

Men det blir ett problem för den högljudda minoriteten när så många faktiskt inte håller med dem. Lösningen för dem blir att försöka smutskasta och förminska meningsmotståndare i ett försök att tysta dem.

Vi ser också hur viktiga delar av demokratin attackeras och misskrediteras. Politiker får ytterst sällan beröm för allt arbete de lägger ner på att ge oss alla ett bra samhälle. Snarare tvärt om. Politiker blir mycket ofta ifrågasatta. Alltid är det någon som hittar ett fel med det beslut som tagits, eller inte tagits. Politiker anklagas också för att antingen inte ha någon kunskap om väljarnas verklighet, eller att inte ha någon kunskap om den politiska verkligheten. Dessutom skor de bara sig själva, brukar det heta.

Rättsväsendet är också en viktig del av en demokrati, men även domstolar och deras anställda får ofta kritik från de högljudda. Frisläppta ska dömas, dömda ska straffas hårdare eller så borde de inte ha blivit friade. Ofta blir det hetast när någon med ovanligt namn finns med bland de misstänkta.

Media, som ofta kallas den tredje statsmakten, blir hårt ansatt. De högljudda menar att media antingen ljuger eller mörkar i sin nyhetsrapportering. Men den praxis som de etiska regelverken utgör och som växt fram under mer än hundra år blir nu ifrågasatt då den inte passar de högljuddas politiska agenda.

Attackerna mot demokratin och våra möjligheter att utöva demokrati har också gett verkan. Under många år sjönk vårt förtroende för politiker, rättsväsende och myndigheter. I den senaste Förtroendebarometern gjordes ett litet trendbrott och vissa kurvor vände uppåt.

Jag tror att debatten om så kallade fake news och rapporterna om Rysslands inblandning i valrörelser har fått oss att tänka till. Numera är vi, tack vare bland andra Donald Trump, hälsosamt skeptiska och bättre på att kritiskt granska den ”fakta” vi stöter på.