Privata badhus är inte så vanliga i landet. Orsaken är att det inte är någon bra affär. Det är dyrt att bygga ett badhus och det är dessutom dyrt att driva dem.
Utan ordentliga avtal där exempelvis kommuner går in med rejäla summor är det ingen som skulle våga satsa på den verksamheten. Något som också gäller här på Gotland.
Simhallen i Fårösund är ett lysande exempel. Utan avtalet med regionen hade troligen inte verksamheten varit kvar.
När man konstaterade att bärande delar av konstruktionen var uttjänta och att hela bassängen i Romabadet riskerade att rämna stängdes badet med omedelbar verkan.
Diskussioner om hur mycket en renovering skulle kosta tog fart och den beräkning som regionen gjort ifrågasattes.
Jag tror inte att det spelade någon roll för regionens förra politiska ledning om det skulle kosta tio miljoner kronor eller 60 miljoner kronor att renovera badet. Tre badhus på ön räcker gott och väl och med stora sparkrav fanns det helt enkelt inte pengar kvar till driften av Romabadet.
Men frågan om badet blev en valfråga, där både Centerpartiet och Sverigedemokraterna lovade att se till att badet skulle öppnas igen.
Tanken från den ledande alliansminoriteten är att få till en paketlösning för att ”utveckla Roma”, som det så fint heter. Jag ser det mer som att två fastigheter med potential att kunna utvecklas bra ekonomiskt säljs och köparen får badet på köpet.
Den 15/5 gick regionen ut med en intresseanmälan, där intresserade köpare kan lämna in förslag på hur de tänkt utveckla fastigheterna i klump eller var för sig.
Den 24/5 rapporterade Helagotland.se att det fanns två Gotlandsföretag som visat intresse för de tre fastigheterna.
Upplägget och informationen som den styrande alliansminoriteten lämnat vid olika tillfällen ger en bild av att det är badhuset de vill få igång. De två andra fastigheterna, varav en redan är bebyggd, får agera lockbete. Det är lite grann som i reklamen där en känd artist för rätt många år sedan tjatade om ”Cykel på köpet”.
Där blev de kunder som köpte varor över ett visst pris belönade med en cykel utan kostnad. Nu upplever jag att Centerpartiet gör allt för att infria sitt.
Men förslaget, där två attraktiva fastigheter ser ut att slumpas bort till den som vill ta över badhuset, andas desperation. Företaget som lockade med cykeln gjorde säkerligen ingen förlust på kampanjen. De tog ut kostnaderna för cykeln genom att ha högre priser på andra varor.
Jag misstänker att den styrande alliansminoriteten tänker annorlunda. De är beredda att ta förlusten bara vallöftet hålls.
I en artikel i Gotlands Allehanda den 6/4, beskriver regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) hur regionen förutom att sälja fastigheterna, också tänker knyta upp sig ekonomiskt till att nyttja både badet och delar av de lägenheter som är tänkta att bli.
Risken finns som ni ser att regionen förutom förlorade pengar på försäljning också får ökade kostnader genom långa dyra kontrakt på lägenheter och driften av badhuset. Centerns egen cykel på köpet verkar inte räcka till, tydligen vill man även betala för frakt, cykelparkering och den framtida service som cykeln kan behöva.