Efter Sverigedemokraterna Gotlands årsmöte i helgen har avhoppen inte låtit vänta på sig. Av ledamöterna i fullmäktige väljer nu Eva Pettersson, Tina Benthammar och ersättaren Marina Cederblad Segerheden att lämna partiet. Men de tänker sitta kvar i fullmäktige och i nämnder som så kallade politiska vildar.
Att Tina Benthammar, som nyligen hoppade av som vice ordförande och som utpekats som utmanare till ordförande Lars Engelbrektsson, väljer att lämna partiet var väntat. Hon har själv vittnat om de grova kränkningar hon blivit utsatt för av personer i partiets lokala organisation. Till Gotlands Tidningar säger Tina Benthammar:
”Jag kan inte stå bakom ett parti med en sådan värdegrund och en sådan befängd kvinnosyn. Jag har hört fördomarna om hur de behandlar kvinnor och partikamrater, men jag ville inte tro dem. Nu kan jag bekräfta dem helt och hållet.”
Inte heller Marina Cederblad Segerhedens avhopp förvånar då hon för lite mer än en månad sedan lämnade styrelsen och uppdraget som partiets kassör.
Vi har med andra ord bara ett halvår efter valet en SD-grupp i fullmäktige som till en tredjedel består av så kallade politiska vildar.
Nu är detta kaos inom SD här på Gotland inte bara intressant då det speglar ett partis oförmåga att ena sina medlemmar, utan det ger också direkta följder för styret av Gotland. Tina Benthammar och Eva Pettersson har uttalat att de nu kommer att stödja alliansminoriteten, vilket skulle innebära att minoriteten blir majoritet.
Nu är det inte bara i fullmäktige som maktbalansen förskjut utan även i socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden under förutsättning att Benthammar och Pettersson är på plats. Detta gäller givetvis även i fullmäktige. Men även i barn och utbildningsnämnden kan alliansminoriteten förvandlas till majoritet när Hilda Frick (SD) är frånvarande då Benthammar är hennes ersättare.
Det kommer med andra ord att bli intressanta möten i politiken framöver. Där beslut kan falla olika, inte beroende på hur vågmästarpartiet SD väljer att göra, utan beroende på vilka ledamöter som deltar.
Hade jag varit SD-väljare så skulle jag varit extremt besviken på partiets ledning, som nu har slarvat bort möjligheten att få genomslag för sin egen politik. Om Benthammar och Pettersson kommer att rösta med de borgerliga framöver är SD:s vågmästarroll borta och därmed möjligheten att sätta press, käppar i hjulet eller förhandla med alliansminoriteten.
Om det kommer att bli så som det nu ser ut innebär det att kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) och hennes borgerliga kamrater kommer att ha majoritet i Regionfullmäktige. Som det ser ut kommer Nypelius att leva moderatledaren Ulf Kristerssons våta dröm. Det vill säga att SD-ledamöter utan krav ställer upp som röstboskap och ger de borgerliga majoritet. Jag tror Nypelius drar en lättnadens suck. Nu kan hon fortsätta tuta på men utan risk för urspårning. Nu slipper hon ens tänka tanken på att söka samförstånd med den socialdemokratiskt ledda oppositionen.
Men det här är bara början av en historia där minoritet nu kan bli majoritet. Där en hoppande majoritet kan övergå till någon man skulle kunna benämna som en avhoppar-majoritet. Men det återstår ännu många kapitel och hur historien fortsätter och hur den slutar kan vi i dag bara spekulera i.