Är företagsklimatet bra eller dåligt på Gotland? Den frågan kan man ställa sig efter de undersökningar som redovisats den senaste tiden. Enligt organisationen Svenskt Näringslivs rankning är det gotländska företagsklimatet bland det dåligaste i landet och enligt LRF-konsults undersökning har gotländska småföretag den bästa lönsamheten i hela landet.
Frågan blir då givetvis, vem har rätt? Svaret blir då lika givet, båda två. Men det utifrån vad de olika undersökningarna har för inriktning. Svenskt Näringslivs undersökning bygger till största delen på hur deras medlemmar säger sig uppleva företagsklimatet. Upplevelser bygger mycket på förväntningar och tar ingen hänsyn till fakta eller statistik.
Det finns undersökningar som visar att kunder på en restaurang kan få en bättre upplevelse av besöket om det funnits något att klaga på än om allt varit bra. Förutsättningen för det är att restaurangpersonalen kompenserat för misstagen på ett mycket bra sätt.
Kunderna har då känt sig mer uppmärksammade och omhändertagna. Men vad säger då upplevelsen om kvaliteten på restaurangens personal eller om maten? Vid vilket besök har kvalitén varit bäst? Upplevelsen är med andra ord en rätt flummig faktor på hur bra ett företagsklimat är.
Den undersökning som LRF Konsult genomfört bygger på ren fakta om småföretagens ekonomi. Den visar att Gotlands småföretagare har den bästa lönsamheten i hela landet.
Den säger inget annat om det gotländska företagsklimatet än att det går att få en bra lönsamhet. Men hur är det egentligen möjligt om det gotländska företagsklimatet är bland de sämsta i landet? Det har jag lite svårt att förstå.
En undersökning om hur det svenska och gotländska företagsklimatet egentligen är skulle vara bra. Då kan man lättare hitta vägar till att göra det bättre, och det skulle vi alla tjäna på. Nu famlar politiker och näringslivsföreträdare istället runt i mörkret med inövade floskler utifrån deras olika agendor.
Varför inte jämföra hur lång tid det tar för regioner och kommuner att handlägga olika ärenden? Eller vilken hjälp får företagare från handläggare i regioner eller kommuner för att ärendet ska löpa på smidigt? Är det samma service i hela landet eller skiljer den sig? Hur tolkar tjänstemännen lagarna? Hur många ärenden överklagas och går emot myndigheten?
Ja, det finns många andra sätt att undersöka hur företagsklimatet egentligen är än den tveksamma rankning som Svenskt Näringsliv gör. Lägg till de fakta som LRF Konsults undersökning ger och kanske några fler rena fakta, så har vi en betydligt mer nyanserad och användbar undersökning.
I går fick vi reda på resultatet av Lärarförbundets undersökning ”Årets skolkommun”. Till skillnad från Svenskt Näringslivs rankning bygger ”Årets skolkommun” på välkända fakta hämtade från bland annat skolverket och SCB. Undersökningen skulle kunna ge kommuner och i vårat fall regionen en bra bild över hur just deras skolor fungerar.
Men på grund av att de använder rankning som poängmodell blir det svårt att se hur skolverksamheten faktiskt utvecklas. För även om skolorna på Gotland blir bättre, är deras placering beroende av hur andra kommuner utvecklas.
Det skulle vara utmärkt om även de grundfakta som rankningen bygger på redovisades. Då skulle man lättare kunna se hur regionens skolverksamhet utvecklas år från år.
I går offentliggjordes Moderaternas förslag till budget på en presskonferens som partiet höll. Det jag reagerade mest på var deras påstående om att de som har de lägsta inkomsterna skulle tjäna mest på M:s budget. Med en liten snabb uträkning, där jag har jag använt SCB:s statistik och Moderaternas egen graf på den procentuella fördelningen, fick jag följande resultat.
De i den högsta inkomstgruppen skulle få en inkomstökning med mer än 12 000 kronor mer i månaden än de i den lägsta inkomstgruppen.
Jag har mycket svårt att se detta som en satsning på dem med de lägsta inkomsterna, snarare är det som vanligt en politik som gynnar de som redan har och som ökar på klyftorna i samhället.