Man ska inte ropa hej innan man är över bäcken lyder ett passande ordspråk. För det var vad jag gjorde när jag skrev den ledare som ni kunde läsa i torsdags med rubriken: ”Nu känner jag igen (S).” Där gav jag ett antal exempel på hur Socialdemokraterna lyft fram bra förslag, men med en hård retorik som var mer lik den som brukar komma långt från höger på den politiska skalan. Men att jag nu, eller rättare sagt då, kände att den hårda retorikens tid var förbi och de mjuka frågorna började lyftas fram.
Men istället för att fortsätta med att presentera förslag som jag känner igen som partiets profilfrågor skulle det bli värre, och jag kan villigt säga att jag nog hamnade i någon form av förnekelse.
För nu är det inte bara retoriken som luktar högerpolitik, utan stora delar av partiets nya migrationspolitiska program vilket presenterades i fredags.
Ett program som består av 14 punkter där några är bra, några kan accepteras men där för många luktar unket.
Förslaget att riva upp dagens modell med eget boende (EBO) är bra då modellen skapar problem. Det är också bra att förstärka arbetet mot internationell människosmuggling, förstärka och förbättra FN:s kvotflyktingsystem och att Sverige fortsätter trycka på för att fler länder ska ta ansvar och att ta emot flyktingar.
Det är okej att vi fortsätter med den tillfälliga hårda asyllagen tills gemensamma regler i EU är på plats, men då ska det tydliggöras att de verkligen är tillfälliga. Det är okej att, samtidigt som de tillfälliga asylreglerna gäller, fortsätta med de tillfälliga gränskontrollerna.
Här kan det vara av sin vikt att informera om att S alltid i modern tid varit för en hårt reglerad asyllag, och att den mindre reglerade asyllagen, som finns bakom de tillfälliga, är en uppgörelse mellan de borgerliga och Miljöpartiet. Så att Socialdemokraterna skulle ha förändrat sin syn på asylpolitiken i grunden är inte sant.
Det är också bra att införa centrala mottagningar för asylsökande, för att snabba på processen genom att ha rätt expertis koncentrerad till några få platser. Men att instifta dem för att lättare kunna sätta asylsökanden i förvar känns inte som något jag vill att vi gör i Sverige.
Nu har vi kommit in på den punkt som jag är mest kritisk till, förvarsplatserna. Dessa vill Socialdemokraterna öka till antalet, men samtidigt vill man också öka rätten att placera människor som söker asyl i förvar. Jag får inte ihop det.
Varför öka antalet förvarsplatser när man vill dra ner på antalet asylsökanden utifrån nuvarande antal? Men om orsaken är att öka antalet asylsökanden som sätts i förvar då kan jag förstå, men jag tycker inte alls om förslaget. Det påminner om något jag inte vill se i Sverige, eller i något land för den delen.
Rent politiskt blir den tuffare syn på migrationspolitiken som Socialdemokraterna nu presenterat väldigt intressant. Regeringskamraterna i Miljöpartiet och budgetpartnern Vänsterpartiet för bägge en betydlig mer liberal migrationspolitik, så ett framtida samarbete hänger verkligen på en skör tråd.
De blocköverskridande samarbetsalternativ som det pratats om har varit med Centerpartiet och Liberalerna. Med S nya migrationspolitik lär C vara än längre ifrån ett sådant samarbete än de var innan. Då S varit tydliga med att inte samarbeta med SD återstår bara L, M och KD att söka samarbeten med om inte migrationsfrågan löses innan valet. Vi går en oviss och intressant politisk framtid till mötes.