Det är lätt att försöka vinna politiska poänger om man väljer att bara ge en begränsad eller felaktig bild av verkligheten. Något som ledaren på Gotlänningen nu visat prov på två dagar i rad. I onsdagens ledare blandades investeringspengar ihop med verksamhetspengar för att få ihop en staden-landet konflikt som inte finns.
I gårdagens ledare på Gotlänningen ges ett räkneexempel på statliga jobb på Gotland. Den politiska chefredaktören verkar ha ”glömt bort” den militära närvaron som är helt ny för året i och med etableringen av Stridgrupp Gotland.
Men det är tydligen inte lätt när vissa politisk motståndare i sak är överens om ett politiskt beslut för då måste en del politiker och debattörer ändå försöka hitta något att klanka ner på. Tråkigt nog.
Sen är vi i sak överens om att nedläggningen av Svenska institutet är ett bakslag för både Gotland och regeringens vilja att hela Sverige ska leva. Men främst är det ett bakslag för de anställda vilka ofta också glöms bort.
Onsdagens besked från regeringen om att utlokalisera sju statliga verk helt eller delvis är välkommet. Om hela landet ska kunna leva är det också viktigt att det finns jobb av olika slag i hela landet. Då kan inte statliga jobb vara vikta för Stockholm.
Men i processer där arbetsplatser läggs ner och verksamhet flyttas finns det personer som ofta glöms bort. De anställda. I samband med förhandlingarna om utlokaliseringen av Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad, har arbetsgivaren haft en rabiat hållning till var de anställda har sin arbetsplikt.
Arbetsgivaren menar på att arbetsplikten är hos myndigheten, oavsett var den ligger geografiskt. De anställda ställs då inför två val, att följa med eller säga upp sig. Fackförbundet ST, som organiserar de anställda, har givetvis ifrågasatt detta och har stämt arbetsgivaren till Arbetsdomstolen. ST menar att arbetsplikten inte kan gälla då det geografiska avståndet mellan Stockholm och Karlstad inte medger dagspendling.
Skillnaden är att ST istället vill att personalen som inte väljer att följa med ska sägas upp på grund av arbetsbrist. Något som ger dem som blir uppsagda uppsägningstid och större ekonomiskt trygghet. Något de riskerar att gå miste om ifall de tvingas säga upp sig själva.
Jag är nu orolig att de nya utlokaliseringarna ska ske på liknande sätt och att mångåriga medarbetarna som gjort ett förträffligt arbete helt plötsligt behandlas som skräp. Jag hoppas minoro är obefogad. Jag hoppas att de anställda kommer att tas om hand på bästa möjliga sätt och att arbetsgivaren har pengar avsatta för processen.
Nu är jag i och för sig inte orolig övar att de anställda som inte följer med i flyttarna kommer att hamna i arbetslöshet.
Det har de för hög kompetens för på den heta arbetsmarknaden i Stockholm. Men frågan är om de kan få arbeten som de trivs lika bra med. Risken finns att de får det sämre.
Men det kan också bli tvärt om. Det är inte ovanligt att ett byte av jobb blir riktigt bra. Nya arbetsuppgifter och nya arbetskamrater kan bli ett lyft.