Gotland satsar på att bli årets tillväxtkommun om några år. I samband med Regionens frukostmöte i förra veckan, så såg Katrien Vanhaverbeke från den prisutdelande organisationen Arena för tillväxt framför allt ett hinder som Gotland på något sätt måste ta sig över:
– Hittills har vi inte gett priset till någon region som inte har en positiv befolkningsutvecklingen.
Det finns en Vision 2025 som säger att Gotland ska ha drygt 65 000 invånare till det året. Före Vision 2025 fanns det en Vision 2010, som sade samma sak. Fast om år 2010, så klart. Och formulerat i mitten på 90-talet, för tjugo år sedan.
Ändå står Gotland och stampar kring 57 000 invånare. Det händer inte så mycket. Finns det anledning att förtvivla?
Jag tycker inte det. Egentligen är det fantastiskt att Gotland håller ställningarna. Många andra landsändar som har problem som liknar Gotlands – ja, de avfolkas.
Enligt öns egna företagare, som gör sin mening känd genom Svensk Näringslivs ranking, så har Gotland inte alls ett bra företagsklimat. Det hör till de sämre i landet.
Vidare gör öns demografiska sammansättning – åldersfördelningen i befolkningen – att det föds få barn i förhållande till befolkningens storlek.
Kommunikationerna till omvärlden påverkas givetvis av att Gotland är en ö. Gotland har goda flygförbindelser med Stockholmsregionen – åtminstone så länge vi får behålla Bromma flygplats – men när det gäller många andra resmål så är kommunikationerna sämre och förhållandevis tidsödande.
Till sist så är bostäder dyra och svåra att få tag på, på stora delar av Gotland. Medan inkomsterna hör till de lägsta i Sverige.
Trots allt som skulle kunna stöta folk bort från Gotland, så finns det andra lika starka krafter som drar. Livet på Gotland har kvaliteter som inte fångas av statistik och tidtabeller. Annars skulle Gotland haft problem som liknar delar av Norrlands inland, där man antingen jobbar i hemtjänsten eller behöver dess tjänster.
Rimligen innebär det att vi även har oerhörda möjligheter. Befolkningen är stabil, trots att ön handikappas av ett dåligt företagsklimat. Hur skulle utvecklingen inte kunna bli, om vi kunde förvandla Gotland till en plats där företagarna kände sig välkomna och uppskattade snarare än motarbetade? Det finns en stor potential här.
Den har lämnats outnyttjad, för att vi inte fått till det här med företagsklimatet. I går snubblande jag över en gammal ledare jag skrev i mars 2007, om en presskonferens där ”Smidiga Gotland” kompletterades med ”Raka spåret”. Sedan dess har vi begåvats med ”Förenkla helt enkelt”.
Men det är tydligen inte helt enkelt. Alls. Företagsklimatet har skadats ytterligare av Regionens reaförsäljning av Hantverket 1. Och det sätt på vilket Länsstyrelsen arbetat med att utöka Natura 2000-områdena på Gotland – utan dialog med berörda näringar – bidrar ju inte heller till saken. För att ta ett annat aktuellt exempel.
Gotland har verkligen anledning att känna stort hopp om en bättre framtid. Men hindren är inte små de heller.