Ledare: Vad krävs, egentligen?

För drygt ett år sedan fällde tingsrätten två tidigare ostraffade män för mordförsök och grov misshandel. Deras offer hade däremot digra ”meritlistor” av brott och fängelsedomar i belastningsregistret. Dessutom var det styrkt av vittnen att offren tidigare under kvällen hade hotat, begärt beskyddarpengar och orsakat skadegörelse.

Jag kommenterade då domen under rubriken ”Det borde inte ha hänt”, och skrev:

”Efter vad de och andra i branschen tidigare har sett av hur brottsligheten beivras (eller inte), så förvånar det inte när två krögare känner att deras eget skydd ligger i deras egna händer, även om de sedan gick över alla gränser. Men de två, som rätten tror ägnade sig åt beskyddarverksamhet, borde de överhuvudtaget ha befunnit sig på fri fot? Borde de ens befinna sig i landet? Borde de inte ha utvisats till de länder de har medborgarskap i, efter tidigare fängelsedomar?”

I går skrev GA om hur de två brottsbelastade offren i ovanstående mål nu åtalas för grovt övergrepp respektive övergrepp i rättssak, för hot de ska ha riktat mot personer som vittnat på ett för dem ofördelaktigt sätt. Den ene av dem åtalas dessutom för grov mordbrand alternativt mordbrand, för brandbomber inkastade på restaurangen Köpmannen II:s uteservering. Ett attentat som tack och lov inte fick fatala följder, eftersom personalen lyckades släcka branden innan den spred sig.

Om det blir en fällande dom så är jag mycket intresserad av vad tingsrätten anser att följderna ska bli. Tidigare brottslighet har vid tidigare fängelsedomar tydligen inte ansetts vara tillräckligt skäl för utvisning. Hot och övergrep i rättsak? Är det tillräckligt för utvisning? Om inte, hur är det då med mordbrand? Ger det en enkelbiljett ur landet efter avtjänat straff? Eller kommer tingsrätten att finna skäl för att en i och för sig lång men också brottsbelastad vistelse i Sverige ska få fortsätta, trots frånvaron av medborgarskap?

Polisen har haft svårt att stävja den brottslighet som Visbys krögare och deras anställda utsätts för. Det skulle underlätta den kampen för lag och ordning om dömda brottslingar kunde omlokaliseras på ett mer permanent sätt än vad straffrabatterade fängelsedomar kan åstadkomma.