Nils Holgersson-rapporten. Det är ett bra namn på en rapport som granskar varenda kommun i Sverige – som flyger från norr till söder och öster till väster. I allmänhetens tjänst, skulle jag vilja påstå.
Rapporten är ett samarbete mellan flera olika organisationer som representerar väldigt olika typer av kunder. HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige. Men det är kunder som har det gemensamt att de inte har stort val när det gäller leverantör av vissa tjänster. De ligger i händerna på kommuner och andra som är lokala monopolister när det gäller allt från avfallshantering till fjärrvärme och elnät. Och när det finns monopolister, då behövs det verkligen någon som övervakar, jämför, ifrågasätter och informerar allmänheten.
Årets första Nils Holgersson-rapport rör vatten och avlopp. Den visar att det inte finns någon region i Sverige där konsumenterna i genomsnitt betalar mer för vatten och avlopp än vad vi gör på Gotland. Det finns enskilda kommuner som är dyrare, som Mörbylånga på Öland, Kalmar län. Men i de flesta regionerna är genomsnittstaxan 20 till 40 procent billigare än på Gotland.
Men är inte Gotlands situation vad gäller vatten och avlopp lite speciell och förklarar inte det prisskillnaden?
Jo, det kan man hävda. Det finns det säkert de som gör också. Men tyvärr är inte vatten och avlopp den enda tjänst som Nils Holgersson granskar som är jämförelsevis dyr på Gotland. Tvärt om. Den höga VA-taxan på Gotland följer ett mönster.
Jag skrev i november om fjolårets Nils Holgersson-rapport där samtliga granskade tjänster var inkluderade och konstaterade då:
”Det är framförallt avfallshanteringen, VA och fjärrvärmen som är dyr på Gotland jämfört med andra kommuner. Men elnätet är inte heller precis billigt på ön.
När totalkostnaden för dessa tjänster jämförs så grupperar Nils Holgersson-rapporten Gotland tillsammans med kommunerna i Kalmar län. Och det finns faktiskt en kommun (Mörbylånga) som är dyrare än Gotland. Men Mörbylånga är också dyrast i hela landet!
I Blekinge län finns det ingen kommun som är dyrare än Gotland. Det finns det inte i Skåne län heller. Eller i Halland.”
Kanske är avfallstaxan och VA-räkningen inte det första man tänker på, när man funderar på att flytta. Men det är klart att en hög prisnivå på dessa tjänster gör Gotland mindre attraktivt. Och det är inte småpengar vi talar om. I fjolårets Nils Holgersson-rapport var skillnaden mellan dyraste och billigaste kommun nästan tusen kronor i månaden för en ordinär trea. Och detta läggs ovanpå en kommunalskatt som även den är hög på Gotland.
I gårdagens GA tyckte Björn Johansson, ordförande i Hyresgästföreningen sydost, att politikerna bör ta ett ansvar för att pressa priserna.
– De har en vara eller tjänst som alla måste ha och de är de enda som levererar den.
Under åtta och ett halvt år har jag suttit med på många fullmäktigemöten där exempelvis avfallstaxan har varit uppe. Och man har debatterat kompostering både på längden och på tvären. Men att taxan är så hög har inte varit föremål för något större intresse. På samma sätt förhåller det sig tyvärr med elnät, fjärrvärme och VA.
Någon måste värna medborgarnas intressen. Nils Holgersson gör ett bra jobb, men han behöver mycket mer hjälp.