På DN Debatt i måndags gick det att läsa en artikel av trion på utbildningsdepartementet: Aida Hadzialic (S), Helene Hellmark Knutsson (S) och Gustav Fridolin (MP). Ministrarna menar att det krävs en ansvarsfull och långsiktig utbildningspolitik och att den ska förankras i forskning och bland skolpersonal, snarare än i ideologi.
För att använda förra årets kanske mest utnötta liknelse kan deras artikel sammanfattas som en utsträckt hand till Alliansen. Efter vad vi lärt oss om utsträckta händer i politiken på sistone är det ju sällan en gest som syftar till uppriktigt samarbete, utan snarast ett knep för att vinna initiativet. Utbildningsministrarnas debattartikel kanske föregicks av en lyft telefonlur till allianspartierna, men hela upplägget framstod mest som ett medieutspel.
Visst finns det flera gemensamma nämnare. Alla är överens om att lärarnas roll är viktig och bör uppvärderas, att det behövs arbetsro i klassrummen och att varje elev ska få rätt stöd och hjälp för att nå målen och lyfta resultaten. Men det finns också betydande skillnader mellan höger och vänster gällande hur skolan bör förbättras.
Lärarnas löner är en viktig faktor för att göra yrket mer attraktivt för duktiga pedagoger. Löner förhandlas dock som bekant mellan arbetsmarknadens parter och statliga skattemiljarder i stöd till just lärarnas löner, vilket S/MP-regeringen föreslog i höstas och nu aviserar för vårbudgeten, har fått kritik från både LO och Svenskt Näringsliv. Stora generella lönelyft ter sig dessutom som ett sämre verktyg än till exempel karriärtjänster, vilket infördes av alliansregeringen och premierar särskilt duktiga lärare.
Synen på hur eleverna kan få studiero och en trygg skolmiljö skiljer sig även åt. När Alliansen i valrörelsen föreslog en möjlighet för skolor att införa ordningsomdömen möttes det av en avig inställning från bland annat Miljöpartiet.
Alliansens förslag om att eleverna ska få betyg från fjärde klass, istället för sjätte, för att kunna ge elever rätt stöd i tidig ålder har också det mötts av motstånd från de rödgröna. Det finns en majoritet för Alliansens förslag i riksdagen. Trots det menar utbildningsministrarna i sin debattartikel att ”det finns anledning att tvivla på om svenska folket vill att skolpolitiken ska behandlas på det sättet”.
En grundläggande fråga i sammanhanget är dessutom huruvida regeringen anser att forskningsförankring är viktig inte bara för utbildningen, utan också för politiken kring vem som har rätt att driva en skola. Forskningsinstitutet IFAU förklarade nyligen att sjuknande resultat i skolan inte har att göra med 1990-talets valfrihetsreformer. Ändå ångar regeringen på med sitt vänsterförslag om vinstförbud och skapar därmed osäkra förutsättningar på skolans område.
Samarbete i all ära, men det förefaller finnas anledning att tvivla på hur benägen ministertrion och den rödgröna regeringen är att faktiskt lägga ideologiska konflikter åt sidan.