Vi fick ett perfekt exempel i går, på hur företagsklimatet försämras när Regionen skänker eller slumpar bort sina tillgångar. Mottagaren som håller på att slita av julklappspappret är säkert nöjd, men vad tänker alla andra?
Radio Gotland berättade följande: ”Företagare i Slite: Regionen har elak inställning till näringslivet”
Jag vet ju hur öns företagsklimat rankas av Svenskt Näringsliv. Men elak? Verkligen? Varför då? Ur vilken besvikelse kommer denna fräna recension?
Jo, Region Gotland står i begrepp att sälja en tomt i slutningen ovanför Slite hamn. Genom mäklare. Och tydligen gör man sitt bästa för att få ett bra pris för tomten.
Det gör ju inte mig upprörd. Tvärt om blir jag glad över ett exempel på när Regionen faktiskt gör vad man ska göra, vid en fastighetsförsäljning.
Men på ort och ställe finns det, åtminstone hos somliga spekulanter på tomten, en besvikelse över att Region Gotland i denna affär inte visar sig lika generös som vid en del andra uppmärksammade fastighetsaffärer.
Först hade vi en situation där alla andra har anledning att känna sig lurade, när Regionen säljer alldeles för billigt.
Har vi nu en situation där varje hugad köpare finner anledning att känna sig lurad, när den förväntas betala fullt pris? Så skapar man en regional ekonomi där man verkligen lyckas maximera missnöjet.
Det finns bara en väg ur träsket och den är inte snabb. Det är att Regionen börjar tillämpa de principer för fastighetsförsäljningar som man redan tidigare hållit sig med, men glömmer bort att tillämpa.
Förtroende kan inte vinnas med en snabb åtgärd. Förtroende är något som växer fram med tiden. Om den som vill ha förtroendet också visar sig förtjäna det.