Tillsyn med hänsyn

Ledare Gotlands Allehanda2015-02-02 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ordet ”tillsyn” får kanske många företagare att känna en kall ilning efter ryggraden. Tanken på att någon ska komma och granska huruvida verksamheten bedrivs i enlighet med gällande regelverk har orsakat många sömnlösa nätter. Det är lätt att förstå – regelverken är många gånger både omfattande och otydliga. De sanktioner som kan drabba en företagare är ofta kännbara. Viljan att göra rätt är det ofta inget fel på, men osäkerheten kring vad som är rätt kan vara stor.

Vissa myndigheter, till exempel Skatteverket, har gjort sin resa mot ett arbetsätt som innebär ett annat bemötande av ”tillsynsobjekten”. Detta har kunnat ske utan att ge avkall på den kontrollerande verksamheten. Det är effektivare att försöka se till att det bli rätt från början än att i efterhand sätta dit dem som har gjort fel. Det är också lättare att ta kontakt med någon som upplevs vara någon som vill hjälpa en att göra rätt, än vad det är att prata med någon som man tror vill ”sätta dit” en.

När det gäller kommunal tillsynsverksamhet så är, förutom den upplevt njugga inställningen till företagande, det tveksamma sättet att ta ut tillsynsavgiften som många har retar sig på. Avgiften tas många gånger ut i förhand utifrån ett bedömt tillsynsbehov. Om företagaren sedan får den tillsyn som han eller hon har betalt för är tveksamt och många företagare har betraktat tillsynsavgiften som en extra skatt.

I andra sammanhang brukar det kallas för bluffakturor, sådana man får utan att en vara eller tjänst har levererats.

I Rättvik i Dalarna har man sedan några år tillbaka förändrat arbetssättet inom tillsynsområdet. Dialogen med företagarna på orten har förändrats och förbättrats och räkningen för tillsynen har skickats ut först efter det att tillsynen har genomförts. De vattentäta skotten mellan näringslivskontor och miljökontor har tagits bort vilket har gett en bättre helhetssyn i arbetet. Företagsklimatet har förbättrats, i Svenskt Näringslivs årliga ranking har Rättvik klättrat från plats 240 av landets 290 kommuner år 2009 till plats 83 år 2014.

Under våren kommer Åre, Rättvik och Gotland att tillsammans undersöka möjligheterna att i denna anda ändra arbetssätt och därmed ge den viktiga besöksnäringen en knuff. Det upplevs ofta smärtsamt för vissa när invanda arbetssätt ska förändras. Gamla maktstrukturer skakas om och kommunala småpåvar tvingas ut i verkligheten. En verklighet som innebär att fakturor inte kan skickas utan utfört arbete och där dialog med uppdragsgivarna är nödvändig. Den verklighet som landets småföretagare lever i varje dag. Välkomna ut!