Gneab:s före detta vd Sofia Wollman fick inte ansvarsfrihet. Det fick inte heller bolagets före detta ordförande Åke Svensson, som genomförde affären då Hantverket ett såldes till ett befarat underpris. Och inte heller Rolf Öström, som skrev på den fullmakt som möjliggjorde Åke Svenssons försäljning.
Det hade varit anmärkningsvärt om det blivit på något annat sätt. Frågan är möjligen om resten av styrelsen under Åke Svenssons ordförandeskap verkligen skulle ha fått ansvarsfrihet. Att ingen reagerade med större kraft på att tiden bara gick utan att styrelsen samlades till möte är inte hedrande. Någon liten del av ansvaret borde hela styrelsen bära, när man inte agerar när något uppenbarligen inte står rätt till.
Ingenting hände förrän en nytillträdd vd, Peter Lindvall, bad en advokatbyrå granska försäljningen av Hantverket 1. En granskning som ledde till en rapport som bland annat sade:
”Ni kommer, om inte det går att förhandlingsvägen upphäva försäljningen, att hamna i en potentiellt mardrömslik situation med ett en antal tunga, kostsamma och svårförutsebara till sin utgång rättsliga processer.”
Det är i detta läge vi i dag befinner oss.
Konsekvenserna av gårdagens bolagsstämma är ännu inte klara. Det beror bland annat på vad som händer med anmälan till EU-kommissionen. Men till en början verkar konsekvenserna bli värst för den av de tre som var minst insyltad i affären. Rolf Öström är ekobrottsutredare vid polisen. Jag vet inte hur han själv och polisen ser på hans möjligheter att fortsätta den gärningen under nuvarande omständigheter. Men så vitt jag kan bedöma kan frånvaron av ansvarsfrihet bli något som hänger över hans huvud under ganska lång tid framöver.
Åke Svensson och Sofia Wollman har lämnat sina uppdrag. Därför får gårdagens bolagstämma åtminstone inga uppenbara och omedelbara konsekvenser.
När Gneab på detta sätt återigen poppar upp på den akuella dagordningen så upptäcker jag att för mig är det ändå en gammal fråga som först anmäler sig. En fråga som jag ännu inte tycker mig ha fått svar på. Hur tänkte Åke Svensson egentligen? Vad var det för resonemang och omständigheter som drev honom att genomföra en affär som i efterhand och från utsidan ter sig helt obegriplig? Finns det några pusselbitar som skulle kunna göra den begriplig?
Någon gång hoppas jag få svar på dessa frågor.