Statens kaka är liten men säker, är ett gammalt talesätt. Ett statligt jobb var kanske inte det finansiellt mest lönande, men det var åtminstone en säker anställning. Ansågs det förr.
Jag vet inte om de statligt anställda håller med nuförtiden. Fråga de som jobbar vid Skatteverket. Visbykontoret klarade sig i gallringen häromveckan, men kontoret i min uppväxtort Värnamo er ett av dem som ska läggas ner. Eller fråga de som jobbade vid Riksantikvarieämbetet, innan det flyttades till Gotland. Fråga alla dem som jobbade vid regementena på Gotland, vid de stora försvarsnedskärningarna. Och så vidare.
Men det är dragkamp om de statliga jobben i Sverige. Hur ofta har jag inte hört om de beramade ”ersättningsjobb” som Gotland fått eller borde få.
På sidan 10 i gårdagens GA fanns en grafik som beskrev hur antalet statliga jobb utvecklat sig i Sveriges län mellan 2004 och 2013. Gotland var ett av de län där antalet statliga jobb hade krympt, och i inget annat län var de färre än här.
Är Gotland styvmoderligt behandlat i detta avseende? Jag gjorde en egen liten räkneövning och delade länens folkmängd med antalet statliga jobb.
På Gotland går det 20,46 invånare på varje statligt jobb. Det innebär att vi har en rik tilldelning, jämfört med andra landsändar. Bara i Norrbottens län (13,82) och Uppsala län (16,65) går det färre invånare på varje statligt jobb. Till och med Stockholm län – med huvudstaden och allt vad den ställningen för med sig – hamnar strax efter Gotland med 20,92. I Södermanland är det som glesast mellan de statliga anställningarna – 43,32 invånare på var och en av dem.
Så nej, Gotland är inte alls missgynnat. Och i grunden tycker jag egentligen inte att ännu fler statsanställda är något att stå efter, för att vitalisera Gotlands arbetsmarknad.
Ingenting ger större trygghet – för regionens ekonomi och för de som lever och verkar i regionen – än ett dynamiskt och diversifierat näringsliv så att inte alla ägg ligger i samma korg. Även på en sådan arbetsmarknad riskerar man visserligen att bli av med jobbet, men då finns det också många möjligheter att hitta ett nytt.
Det finns ingen ersättning för ett bra företagsklimat. För alla upptänkliga typer av företag.
Sedan finns det naturligtvis statliga jobb som kan ha väldigt stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Som vid universitet och högskolor.