I en debatt förra sommaren sade finansminister Magdalena Andersson (S) att ”det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten”. Med finansministerns goda minne kom i våras beskedet att regeringen vid årsskiftet höjer bensinskatten med 44 öre per liter och dieselskatten med 48 öre per liter. Det är dessvärre bara en bråkdel av det ökade skattetrycket som väntar med den rödgröna regeringen.
Denna vecka meddelades ytterligare en höjning av drivmedelsskatterna. Det blir istället 48 öre dyrare att tanka en liter bensin och 53 öre dyrare att tanka en liter diesel. Regeringen gör detta trots att den är medveten om att det försämrar jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. I gengäld erbjuds därför en kompensation, men Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har dömt ut ersättningsnivån som bedrövligt låg. Drivmedelsskatterna är emellertid inte de enda skattehöjningarna som drabbar landsbygden hårdast.
Skatteexperterna på Svenskt Näringsliv har gjort en sammanställning av regeringens planerade skattehöjningar. Totalt rör det sig om närmare 50 miljarder kronor, beroende på hur man räknar. Utöver skattehöjningarna på bensin- och diesel är det bland annat höjd marginalskatt, försämrad brytpunkt, höjd arbetsgivaravgift för unga och för äldre, försämrat rot- och rut-avdrag, slopat läx-rut, höjd koldioxidskatt, höjd kärnkraftsskatt, höjd skatt på bekämpningsmedel med mera, höjd skatt på investeringssparkonto, höjd alkohol- och tobaksskatt och flera höjda avgifter.
Att Konjunkturinstitutet häromdagen kom med prognosen att det behövs ytterligare 100 miljarder kronor de närmsta fyra åren för att klara alla offentliga utgifter bådar inte gott, då regeringen hitintills inte har valt någon annan finansieringsväg än nya pålagor på jobb och företagande. Var finns insikten om att hushålla med skattebetalarnas pengar genom att skära ner på vissa utgifter? Det är vad varje familj tvingas göra när det blir lite dyrare att tanka för att köra till fotbollsträningen, lite dyrare att köpa en flaska vin till fredagsmiddagen och lite dyrare att driva företag.
Skattehöjningarna smyger sig på. Det är inte konstigt att svenskarna tror att de betalar mindre skatt än vad de gör, vilket bland annat uppmärksammades nyligen av debattören Nima Sanandaji i en rapport för Svenskt Näringsliv. Skattetrycket ligger på 52 procent för en vanlig inkomsttagare, medan allmänheten tror att det är 34 procent. Flertalet skatter, såsom arbetsgivaravgifterna, kommer aldrig in på löntagarens konto.
När regeringen nu höjer skatten på bensin och diesel gör den utöver detta en indexering, så att skatten ska följa BNP. Med andra ord innebär det att skatten i fortsättningen kommer att höjas utan att det på nytt blir debatt och riksdagsbeslut. Det är ett smidigt, men inte särskilt transparent och parlamentariskt, sätt för regeringen att i tystnad höja skatten.