Missförstå mig inte, jag tycker verkligen att det är bra när man kan använda resurser igen och igen. När man hushållar med ändliga resurser.
Men åren framför oss är ju bokstavligen oändliga eller, beroende på universums utveckling, åtminstone så många att vi kan behandla dem som oändliga innan termodynamikens andra lag leder till att alla stjärnor har slocknat.
Vi behöver återanvända exempelvis metaller. Men vi behöver inte återanvända 2015 under 2016. Ändå känns det som att de viktigaste frågorna och de viktigaste händelserna kommer att vara ungefär desamma i fjol som i år.
Flyktingkrisen och dess effekter för den svenska migrationspolitiken. Förhoppningsvis kan vi få mer fokus på hur det svenska samhället behöver förändras för att kunna bereda arbete och plats för nykomlingar. Men jag är inte överdrivet optimistisk om att regeringen är beredd att offra ”den svenska modellen” för sina migrationspolitiska värderingar. Hur hanteras målkonflikter mellan två hjärtefrågor? Vanligen genom att inte göra någonting.
Tiggarna. Ett annat problem som söker en lösning som regeringen inte ens verkar leta efter. Och som därför kommer att vara en stor fråga även under 2016.
Den svaga svenska regeringen och den vanskliga partipolitiska situationen i riksdagen lär också bli ett återanvänt tema. Liksom Miljöpartiets försök att vara både regering och opposition samtidigt.
Även på Gotland dras Regionen med ungefär samma ekonomiska problem under 2016 som under 2015. Det blir så när man skjuter problem framför sig. Hälso- och sjukvårdsnämndens krisagenda har återanvänts i flera decennier vid det här laget.
Uppmärksamhet kring Gneabs underprissatta fastighetsförsäljning både inledde och avslutade 2015. Och jag är övertygad om att det blir en fråga som kommer att prägla även 2016.
Kommer ni ihåg när varje år var nytt? När nya problem och utmaningar ersatte de gamla?