”Ska man förändra världen, då får man ligga i!”
Så sjöng Robban Broberg som gick bort för ett och ett halvt år sedan.
Hans Rosling låg verkligen i. Han brann för att förändra världen, och hans viktigaste verktyg för att förändra världen var att förändra vår bild av den. Att undervisa oss, beslutsfattare och vanliga medborgare, om hur det verkligen står till i världen. Det gjorde han på ett begåvat, underhållande och nydanande sätt. Vilket naturligtvis starkt bidrog till att vi gärna lyssnade och lärde.
Det var ett budskap med mycket hopp. Tillståndet i världen är inte så eländigt som många föreställer sig. Tvärt om. Fattigdomen minskar. Färre dör i farsoter och krig. Fler går i skolan. Barnadödligheten minskar samtidigt som befolkningsexplosionen avtar när fler får det bättre och beslutar sig för att de inte längre behöver skaffa så många barn.
Så man ska inte förtvivla. Världen blir bättre och bättre och med kunskap om detta kan vi med kloka beslut och optimism göra den ännu lite bättre.
Han tog på sig rollen som sanningssägare även i andra sammanhang. Han vek inte undan från svärtan. Som när han påminde om hur marknaden skapades för de cyniska flyktingsmugglarna. Varför betalar flyktingar så mycket pengar för så farliga resor? Därför att vi hindrar dem att köpa biljetter och resa med flyg och andra reguljära transportmedel. Den som vill till Europa för att få sin asylrätt prövad har inga alternativ.
Rosling påminde också om att de flyktingar som tar sig till Europa bara är en bråkdel av dem som är på flykt. Exempelvis är de flesta flyktingarna från kriget i Syrien flyktingar i sitt eget land. Andra är kvar i närområdet, i Syriens grannländer. De som tar sig till Europa är en liten, liten minoritet.
Bland annat på en insamlingsgala för FN:s flyktingorgan UNHCR lyckades han samtidigt förmedla budskapet att oavsett hur generös vår migrationspolitik är, så är det i närområdet som krigets orsaker och verkningar måste hanteras. I Sverige, berättade han då, avsätter vi ungefär 500 kronor per flykting och dag för mottagandet. UNHCR ansåg sig då behöva 25 kronor per flykting för att skapa drägliga förhållanden för den stora majoriteten på flykt. Men man hade då bara resurser för motsvarande tio kronor om dagen. Hjälpen till denna stora grupp flyktingar var och förblir underfinansierad.
Hans Rosling kritiserade också att den svenska regeringen tar pengar från biståndet, från Afrikas fattigaste, för att finansiera flyktingmottagande i Sverige.
Hans Rosling (68) avled i går morse, men vi fortsätter att behöva honom.