Det jobbas på många fronter nu, för att bereda väg för de åtgärder som ska blockera Gotlands stenindustri. I dag arrangerar Miljöpartiet ett seminarium i riksdagen, under rubriken ”Ojnareskogen – vad händer nu?”
Där inleder Anna-Lena Fritz, enhetschef på länsstyrelsen på Gotland, som bland annat ska prata Natura 2000. Därpå följer två professorer som sedan länge argumenterat som motståndare till kalkbrytning i Bunge – miljögeologen Bo Olofsson och nationalekonomen Hans Lööf. Och efter lunch framträder först advokat Johan Öberg, sakägarombud för brytningsmotståndet, och sedan får Föreningen Bevara Ojnareskogen avrunda evenemanget.
Det är ju inte precis som att man behöver gissa sig till vad det genomgående budskapet är.
I inbjudan nämner Miljöpartiet att den juridiska processen just för brytningsplanerna i Bunge har pågått i ett decennium.
Det är sant. Det har varit en lång process, som verkligen inte har varit förutsägbar i alla delar. Olika instanser har gjort olika bedömningar. Olika värden och intressen har prövats mot varandra. Och man har försökt skatta projektets miljörisker och vad gällande lagstiftning säger om dessa.
Många har haft kritiska synpunkter på rättsprocesserna. Även jag.
Men jämför den mödosamma tidskrävande juridiska processen, med det Natura 2000-förslag som somliga nu försöker tubba regeringen att klubba snarast möjligt. I en snäv krets av länsstyrelsens tjänstemän rafsar man – under tidspress och utan insyn och utan samråd med de berörda – samman ett omfattande förslag med långtgående konsekvenser – bland annat men inte enbart för stenindustrin. Och uttryckligen utan att ta samhällsekonomiska hänsyn.
Det är detta förslag som somliga nu så snabbt som möjligt vill ska bli regeringsbeslut.
Det blir i så fall ett hafsverk som – bland annat – i Bunge kan slå undan benen för en juridisk prövning som pågått i tio år. Det kan sätta stopp för en näring med flera hundra anställda och i ett huj förändra många, många markägares möjligheter i framtiden. Och det sker i så fall under former som varken känns informerade, övervägda, seriösa, transparanta eller rättssäkra.
Förtjänar inte de människor som påverkas av beslutet en bättre behandling än så? Förtjänar de inte en grundligare utvärdering av vad det innebär för dem och för samhället?