I snart ett decennium, sedan jag började på GA, har jag upprätthållit en princip. Brev till ledarsidan ska av anständighetsskäl stå oemotsagda den dag de publiceras, för en debatt på mer lika villkor.
På grund av nedanstående brev till ledarsidan är jag i dag tvungen att av anständighetsskäl göra ett avsteg från denna princip. Detta eftersom skribenten, domprost Mats Hermansson, vägrade ta hänsyn till en sakupplysning.
De citat som ibland förekommer på ledarsidan från andra medier – under vinjetten pressklipp – uttrycker varken mina eller GA:s åsikter. Det gällde i fredags citatet av vad poeten och debattören Marcus Birro skrivit i Dagens Nyheter, med tydligt angiven källa. Det gällde också exempelvis det citat ur den socialdemokratiska tidningen Sydöstran, som publicerades samma dag.
Men även efter att Mats Hermansson upplysts om detta sakförhållande så framhärdade han i att hans brev till ledarsidan borde publiceras. En text där han limmar Birros uppfattningar på mig, enbart på grund av att Birro citerats på sidan. En text där Hermansson för övrigt också skriver om hur:
”Vi lever i en tid då lögn och förtal sprids.”
En text där han också skriver att ”några tycker tydligen att det då är mer OK med svepande formuleringar utan faktakontroll.”
Det ter sig ironiskt inför Hermanssons egna debattmetoder.
Domprostens avslutning, där han hävdar att jag skulle vara osäker på om ärkebiskopen tar avstånd från att terrorister skär halsen av präster, den tar andan ur mig. Den gör mig tvärförbannad. Det är en uppskruvad beskrivning till och med av Birros kritik mot ärkebiskopen i Dagens Nyheter. Det är en direkt lögnaktig beskrivning av mig, som aldrig skrivit om ärkebiskopen på ett sätt som på något sätt liknar det som Hermansson tillskriver mig.
Om jag inte redan hade lämnat Svenska kyrkan, så skulle jag ha gjort det nu.
Så nej, jag delar inte Birros åsikter om ärkebiskopen, och inte heller Hermanssons version av Birros åsikter.
Däremot anser jag att Svenska kyrkan under många år varit alltför tyst inför de övergrepp kristna utsätts för i Mellanöstern. Och jag måste ju tillstå att jag tyckte det var underligt när Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg kritiserade Facebook-gruppen #mittkors, som uppmanar kristna att fotografera sig med sina smyckeskors för att visa solidaritet med förföljda kristna.
Detta kallade Gunnar Sjöberg för ”uppviglande och okristligt”.
”Jesu kors riskerar att användas som ett tecken MOT en annan grupp bekännare. Inte bara som ett tecken FÖR utsatta kristna”.
Är det inte absurt när företrädare för en kristen kyrka anser det problematiskt och ”okristligt” när kristna i en stillsam manifestation fotograferar sig med de kors som identifierar dem som just kristna som lider med förföljda trosfränder? Det handlar ju inte om korsbrännande Ku Klux Klan-anhängare.